bortslösat liv.

Det finns en för alla. Det är en alldeles för väl spridd myt. Jag vet inte varför men alla verkar tro att så är fallet. Men om det nu skulle vara sant så minimerar det inga problem. Skulle det stämma är jag inte övertygad om att jag skulle leva länge nog.

Gör det egentligen livet bättre att tro att det någonstans finns någon som kanske tycker om en när man har spenderat hela livet på att söka något som man aldrig når. Jag måste säga att jag är hemskt tveksam.

En sak vet jag, det är att jag inte tänker acceptera att dö med vetskapen av att jag spenderade hela livet på att försöka hitta någon som inte finns. Jag tror inte att det går att hitta något positivt i ett liv bortslösat på verkanslösa försök.

men jag har säkert fel