Det är skamligt hur olika det är. Eller det är det inte, det är verkligheten. Men det är ett tydligt tecken på hur lite den människan betyder. för en månad sedan registrerade jag två profiler på en större välkänd dejtingsida.
Två stycken profiler med helt identiskt innehåll bortsett från att dom stod under olika kön. På en månad, har tjej-profilen fått 158 propåer från män och 120 från kvinnor, det är allt annat mot kill-profilens 2 av varje, det trotts att profilerna besökts ungefär lika många gånger.
Den förväntade kroppen betyder allt, det är den enda slutsatts som kan dras, uppenbart är att innehållet i profilen inte betytt särdeles. Ändå hävdas det allmänt att det hanliga är det högre värderade av de två, oavsett egenskaper.
Finner det nästan patetiskt, men det är nog bara för att jag alltid varit ute efter innehåll i en person. Jag kan trotts allt inte begära något vackert format när jag inget sånt kan ge. Tänker iaf inte betala mer för att fortsätta denna tragiska studie i beteende, för män betalar, inte kvinnor, det är också en intressent slutsatts. Men inget av det är empiriskt så ganska meningslöst resultat.
Jag kommer aldrig att komma överens med det här livet, än mindre finna acceptens för dess idioti. Men varför bry sig. Världen kommer inte förändras hur illa jag än tycker om den, vad jag än gör för att anpassa mig själv. Det är bara att acceptera dess snåriga labyrint, de eller den avgrundslösa smärtan. Vad som är bäst vet jag inte. Att lära sig älska något som endast går att hata, går det ens att göra.
Älskar verkligheten ibland. Den får mig att vilja gräva ned mig själv under en sten långt ut i skogen och inte mer komma tillbaka. Men vad gör det.
Två stycken profiler med helt identiskt innehåll bortsett från att dom stod under olika kön. På en månad, har tjej-profilen fått 158 propåer från män och 120 från kvinnor, det är allt annat mot kill-profilens 2 av varje, det trotts att profilerna besökts ungefär lika många gånger.
Den förväntade kroppen betyder allt, det är den enda slutsatts som kan dras, uppenbart är att innehållet i profilen inte betytt särdeles. Ändå hävdas det allmänt att det hanliga är det högre värderade av de två, oavsett egenskaper.
Finner det nästan patetiskt, men det är nog bara för att jag alltid varit ute efter innehåll i en person. Jag kan trotts allt inte begära något vackert format när jag inget sånt kan ge. Tänker iaf inte betala mer för att fortsätta denna tragiska studie i beteende, för män betalar, inte kvinnor, det är också en intressent slutsatts. Men inget av det är empiriskt så ganska meningslöst resultat.
Jag kommer aldrig att komma överens med det här livet, än mindre finna acceptens för dess idioti. Men varför bry sig. Världen kommer inte förändras hur illa jag än tycker om den, vad jag än gör för att anpassa mig själv. Det är bara att acceptera dess snåriga labyrint, de eller den avgrundslösa smärtan. Vad som är bäst vet jag inte. Att lära sig älska något som endast går att hata, går det ens att göra.
Älskar verkligheten ibland. Den får mig att vilja gräva ned mig själv under en sten långt ut i skogen och inte mer komma tillbaka. Men vad gör det.