Everything is fucked up in my head.

Inatt slutade jag vara medlem på Qruiser. För det har aldrig gett någon bra. Jag kan inte skapa kontakt med människor. Så enkelt är det. Det är en omöjlighet. Men det är ok de är inte som att all tid jag lagt ned på att försöka få kontakt med folk varit bortkastad. Eller att all ångest och alla tårar över vad som setts och lästs där genom åren gjorde någon skillnad, ångest har jag så mycket av ändå.

Jag förstår inte hur naiv jag faktiskt var när jag blev medlem där. Att jag på allvar trodde att det var lättare att få kontakt som kanske ändå hade liknande situation. Nu vet jag bättre och det kanske är bra. Ångesttyngt, sorgligt men bra.

Jag vet inte hur jag ska hantera ensamheten längre. Ingenitng jag gör fungerar, för det finns ingenting som är rogivande i ensamhet, Ingenting. Det är bara olika typer av smärta. Men jag kan ju ha fel också alla tycker att enamhet verkar vara så bra. Det kan ju cokså vara för att dom inte har en jävla aning om hur bra dom har det.