mår så jävla bra. Var på sjukhuset i morse. efter två timmar fick jag veta att psykiatrin vägrade hjälpa. Det är lite underligt att det enda sättet att få hjälp i det här förbannade skitlandet är genom iva.
Vad fan gör jag nu då.
Livet är ju så underbart ändå, det är helt betydelselöst vad en gör för det enda livet har att bjuda på är nedbrytandet. Men jag har lyckats överleva mig själv länge nu, vad är det värsta som kan hända, att det gör mer ont...
So you run and you run to catch up with the sun, but it's sinking. Racing around to come up behind you again. The sun is the same in a relative way, but you're older, shorter of breath and one day closer to death.
Every year is getting shorter, never seem to find the time, plans that either come to naught or half a page of scribbled lines. Hanging on in desperation.
Every year is getting shorter, never seem to find the time, plans that either come to naught or half a page of scribbled lines. Hanging on in desperation.