Har för många ideer. För många omöjliga ideer och inga genomförbara. Varför blir det alltid så i den här verkligheten. Varför är sånt jag skulle tycka vara roligt att göra omöjligt? Det är en fråga jag försökt hitta svar på större delen av mitt liv.
Alla hävdar att bar man vill något så kommer det att gå. Det enda jag vet är att alla som hävdar det har en gravt bristfällig insiktsförmåga. För det jagväljer spelar ingen roll om ingen annan väljer att det ska bli möjlgt.
Vill jag ha ett arbete, då måste jag bli vald. Vill jag fotogradera en modell, då måste jag bli vald. Vill jag ha en utbildning, då måste jag bli vald. Men det är ok jag vill ju vara del av ert samhälle.. men det är jobbigt att tvingas leva med.
Det är så fruktansvärt meningslöst att försöka göra något. Jag vet ju ändå hur det slutar. Det blir som efter alla andra försök, fullständigt misslyckande. Men det är väll lika bra att vara glad ändå, livet är ju det bästa som finns....
Alla hävdar att bar man vill något så kommer det att gå. Det enda jag vet är att alla som hävdar det har en gravt bristfällig insiktsförmåga. För det jagväljer spelar ingen roll om ingen annan väljer att det ska bli möjlgt.
Vill jag ha ett arbete, då måste jag bli vald. Vill jag fotogradera en modell, då måste jag bli vald. Vill jag ha en utbildning, då måste jag bli vald. Men det är ok jag vill ju vara del av ert samhälle.. men det är jobbigt att tvingas leva med.
Det är så fruktansvärt meningslöst att försöka göra något. Jag vet ju ändå hur det slutar. Det blir som efter alla andra försök, fullständigt misslyckande. Men det är väll lika bra att vara glad ändå, livet är ju det bästa som finns....
Funderar rätt ofta på om jag skulle tycka om livet bättre om det inte vore helt meningslöst, om det faktiskt gick att genomföra ideer, om inte varenda dröm var baserat på omöjligheter. Vem vet.