Hatar studenttider. Alla springer runt så glada över att det äntligen är över. Välklädda rusandes från bal till bal, kväll efter kväll. Sedan slutet av gymnasiet har många chanser kommit. Alla har dom grusats av att jag är oförmögen att förtjäna ett sällskap.
Det gör visserligen inget. Jag har aldrig haft råd med vare sig kostym eller kuvert. Ändå mår jag så jävla dåligt över något jag inte har någon som helst aning om hur det är. annat än att det ser oerhört trevligt ut. I alla fall för alla sociala människor.
Borde inte ha något att känna avund för. Jag ser på inget sätt bra ut oavsett klädsel. Jag är på inget sätt social eller bekväm bland två miljarder människar. Jag saknar helt taktkänsla och har ingen jävla aning om hur en dansar, än mindre leder en pardans...
Det finnas inget att må dåligt över. Det är helt bortom min förmåga. ändå gör det lika jävla ont varje gång det kommer på tal, varje gång jag råkar se andra påväg till eller från en... Det borde vara lika enkelt att döda känslor som att döda djur och växter.
Det gör visserligen inget. Jag har aldrig haft råd med vare sig kostym eller kuvert. Ändå mår jag så jävla dåligt över något jag inte har någon som helst aning om hur det är. annat än att det ser oerhört trevligt ut. I alla fall för alla sociala människor.
Borde inte ha något att känna avund för. Jag ser på inget sätt bra ut oavsett klädsel. Jag är på inget sätt social eller bekväm bland två miljarder människar. Jag saknar helt taktkänsla och har ingen jävla aning om hur en dansar, än mindre leder en pardans...
Det finnas inget att må dåligt över. Det är helt bortom min förmåga. ändå gör det lika jävla ont varje gång det kommer på tal, varje gång jag råkar se andra påväg till eller från en... Det borde vara lika enkelt att döda känslor som att döda djur och växter.