För inga av alla år i livet som slösats bort på att försöka vård kommer tillbaka. Inga av de tidigare åren heller. Hela mitt liv till i dag är bortkastat. Och det kommer att fortsätta vara det.
Jag vill tro att det kan bli bra livet. Men att känna sig hel är en stor sak för mig. Jag kommer inte bli speciellt mycket lyckligare om jag får vård för min transsexualism.Det tror jag inte.
Jag kommer fortfarande shoppa för dyrt fast jag borde spara mina pengar, ta en extra tequila shot alldeles för sent, springa tills benen värker. Svälta mig hetsäta och svälta mig igen. Bara för att känna något över huvudtaget.
Men jag skulle vara trygg i mig själv. I att jag verkligen var jag. I att den jag såg i spegeln verkligen är jag. i att den ni andra ser när ni ser mig, den personen, är jag.
Det skulle göra så jävla mycket för mig. För även om jag skulle fortsätta misslyckas med allt annat så är jag då inte någon lögn. Jag är mig själv och mötas som den jag är.
Den sista tiden har jag i alla fall hittat någon form av självkänsla. För första gången i mitt liv. trotts att jag vet, att inget kommer att bli mycket bättre. Trotts att jag vet att jag aldrig kommer få se mig själv.
Det skulle göra så jävla mycket för mig. För även om jag skulle fortsätta misslyckas med allt annat så är jag då inte någon lögn. Jag är mig själv och mötas som den jag är.
Den sista tiden har jag i alla fall hittat någon form av självkänsla. För första gången i mitt liv. trotts att jag vet, att inget kommer att bli mycket bättre. Trotts att jag vet att jag aldrig kommer få se mig själv.
Det är egentligen ganska konstigt.
Men jag har i alla fall en metod för att hålla mig flytande, för att kunna säga mig själv att nu , nu gör jag ändå det bästa jag kan göra av situationen.