Amaranth

Somnar fel, sover fel, vaknar fel, spenderar all vaken tid fel, det kan inte bli mycket värre. Man kan tycka att något så basalt som att sova borde vara något enkelt. Det är allt annat. Det har fler likheter med att lära känna någon annan människa, omöjligt.

Går och lägger sig jagad av demonerna. När inga andra intryck kan tas in tar tankarna över och rädslan för mig själv är det enda som finns kvar. ögonen svartnar av ångest och tankarnas kvävande tyng.

När en väl lyckats somna, lyckades ta sig igenom sina egna villfarelsers mörka sinnen. Då slutar man andas. maran har tagit sig in under dörren sitter på bröstet och stirrar rakt i ditt ansikte rakt igenom dina ögon. När du sedan vaknar i gråtande panik ska du ha tur om du överhuvudtaget vågar somna om igen. För tillbaka kommer hon, det är det enda som går att vara säker på.

Det enda som har hänt när jag vaknar är att jag mår långt mycket sämre. Fullständigt förstörd i jämförelse med innan man gick och la sig. Men det kanske är normalt. fan vet jag.

Sedan förväntas en vara aktiv göra något bra och spendera hela dagen på konstruktiva saker. Någon frukost finns det inga pengar till.

För att det inte ska kännas som att hela dagen slösas bort på lösdriveriet är det bäst att hitta ett motiv att fotografera någonstans. Upp och ned går du efter gatorna i den lönlösa jakten. Det enda som finns så långt du ser är människor som inte vill annat än skada ditt inre. Snart har tiotals kilometer lönlöst passerat.

Med bättre lycka nästa gång återvänder jag hem och hoppas fortfarande på att något ska hända. Sedan försöker jag komma på något att äta vilket inte går alls. Det känns bra meningslöst och skulle ändå inte göra något åt ångesten. För att spendera kvällen med något så kan man göra flera saker, trycka på uppdateringsknappen på tre fyra halvdöda forum. Sedan går man igenom flickr i jakt på något som skulle kunna liknas vid inspiration, för att skapa lite mer ångest. Trycker bort alla "topphändelser" på fb som ingen kan förklara varför dem skulle vara speciellare än andra dem bara är det.

Sedan börjar allt om. För det är bra att leva. Det är definitivt bättre på alla sätt och vis än att inte göra det. Variation, finns det, gör det, tillräckligt, långtifrån acceptabelt, knappt.

Ditt liv kanske inte är meningslöst, mitt är.

Behöver någon vid min sida, här, nu. Rädslan för mig själv är större än på länge. Ångesten och minnena har tagit över. Lever under tvång. Kämpar för något som inte existerar. Det kommwr aldrig att finnas någon anledning att försöka

 

Det finns ändå inget värdigt inom räckhåll. Önskar att jag inte fanns. Det går inte en enda dag utan att jag ångrar allt jag gjort och inte gjort. Att jag inte tagit en chans när jag nästan haft en, att jag sårat så många andra utan att ens mena eller velja det.. Men mest av allt; jag sviker alla omkring mig. Jag sviker mig själv. det är de enda jag är riktigt bra på. Att förstöra livet lite mer för varje ny dag som passerat.

Jag klarar inte av den här ensamheten. Jag förstår inte varför jag varken kan leva med eller utan människor. Gör allt jag kan för att träffa andra. Men om jag väl lyckas skrämmer min inkompetens bara bort stackarn som trodde att jag var en bra person. Varför gör jag så. Varför kan jag inte lära mig förstå deras oskrivna regler.

Men det är de livet jag ska leva... måste ju vara mig själv.

Tårar brinner varmare än något annat..

Censurera bilder och personuppgifter som rör inblandade i grovt kriminell verksamhet, men skriv gärna sida upp och sida ned om deras stordåd.

Häng ut debattörer på digitala forum med namn och bild för att dom är av en åsikt som inte är normativ. Det är höjden av journalistiska avslöjanden.

Varför det är så väldigt synd om dessa kriminella vet jag faktiskt inte...

Men det är klart, att veta att granen är smygrasist är ju ändå långt mycket viktigare än att veta om denne skulle vara rånmördare, våldtäktsman, ekobrottsling eller utpressare, det är ju ändå direkt självklart.

Men man måste ju komma ihåg att det ju inte synd om internettroll... dom har verkligen gjort sig förtjänta av att få uppmärksamhet även i verkligheten...

Sånt tänker jag på den tillsynes molnfria dag, och mat.

Vissa väljer att lägga alla sina pengar på kläder någon annan på teknikprylar, skidåkning eller inredning. Vid sidan av fotografin tillhör jag det sistnämnda, det är mitt brinnande intresse.
 
Jag skulle kunna köpa allt, gammalt som nytt. Billigt och dyrt och älskar andrahandsmarkaden. Där kan man fynda ordentligt. Det finns ingen anledning egeentligen att alltid köpa nytt. Det finns verkligen ingen anledning. För det finns så enormt mycket att hitta i andrahand.
 
Visst, ibland blir det kanske fel. Det är inte så lätt att se om hur saker och ting ser ut innan det kommer på plats. Det är inte lika lätt att byta ett ihopmonterat skåp som ett par jeans. Men det är en del av grejen.

Jag tycker inte bara om att inreda ett hem, Nej det hade varit för  begränsande. Lika mycket tycker jag om att konstruera och uppföra ett hem. Ett förverkligande av en tanke om någonting närmast fulländat.

Mitt hem hade kunnat vara min trygghet, en plats där jag trivas och har det ständigt fint. För någon annan är det viktigt att ha dom senaste jeansen, bästa skidorna eller den där teknikprylen. Men det är fruktansvärt att leva med att det jag verkligen älskar är omöjligt att göra.

Det fanns två dagar jag tyckte riktigt illa om genom hela skoltiden.. och på universitet me för den delen. Måndagar och fredagar.

Måndagar, temat är alltid det samma "vad har du gjort för roligt i helgen".

Veckan och det blir Fredag, temat har nå övergått till "åååååååååå vad jag har längtat äntligen helg" och "vad har du fyllt helgen med för roligt".

Det måste verkligen vara roligt det där med helger. Har aldrig fattat grejen bara.

Nä en annan tyckte endå om skolan.. då fanns det ju ändå någonting att spendera dagens vakna timmar åt. Annat än att vänta på att gå och lägga sig.

På senare år har det fått än mindre betydelse. Det är bara en dag som alla andra.

En dag av att fortsatt ha överlevt som äcklig parasit utan ha tillfört samhället ett endaste skit. Nej varför skulle det vara okej att lyckas en endaste gång.

För det är ungefär vad livet innehåller. Väntan på att ännu ett dygn ska vara över.

Sedan gjordes tappra försök att lära sig något nytt, hitta ett jobb, utveckla ett intresse, allt helt i onödan. För bättre blev det inte trotts helhjärtade försök.

Men det är ok. Hur bra vore inte livet om det bestod av annat än motgångar.

Arbetslöshet är mer och mer att likna vid en spöktågstation där tågen sedan länge slutat följa någon tidtabell. Ändå sker allting enligt samma invanda mönster. Den som vill resa någonstans, och vem vill väl stanna hemma när det är detsamma som att inte ha någon framtid, måste köa till någon av biljettluckorna där det delas ut biljetter till tåg som för det mesta ändå är överfulla eller inte längre går i den angivna riktningen. I biljettluckan står utbildningstjänstemännen och delar, som om ingenting hade förändrats, med sina stora byråkratiska nävar ut biljetter med destination ingenstans. Dom håller den evigt växande kön av resande som bildas i vänthallen i schack med ett hotfullt >>utan biljett kommer ni aldrig på tåget!.>> och det är allt man får veta, ingen biljett ingen resa, någon destination, det behövs inte bara man har en biljett, då löser sig allt.

En 63-årig man från Karlskoga som påträffats med 1,64 promille alkohol i kroppen frias för grovt rattfylleri. Enligt rätten är det allmänt känt att personer från olika folkgrupper reagerar olika på alkoholintag och det går därför inte att avgöra om mannen, som är asiat, druckit före eller efter bilkörningen.

Advokatsamfundet ryterifrån, och påtalar att det är fel av regeringen att inte följa sina egna lagar. Och det går väll inte mer än hålla med om att det är något väldigt konstigt när politikerna är så inkompetenta att dom inte ens kan följa jalgarna dom skapat för att kunna komma undan med vad som helst.

Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen lägger ner tidningen Riksdag & Departement. En formell framställning har nu överlämnats till konstitutionsutskottet.
Frågan är om en upplyst allmänhet, med insyn i politiken ett hot mot demokratin eller ett hot mot våra politiker?

Infrastrukturen lider stora problem med förseningar och inställda resor har tågtrafiken i Sverige i princip fördubblats på två decennier. Skiftet från väg till spår har överträffat förväntningarna, och storstadsregionernas behov av bättre pendlingsmöjligheter och smidigare resvägar fortsätter att växa.

Det är rätt patetiskt att vi har så många politiker, men inga av dom är itnreserade av att styra upp någonting bra ur skiten.

Jag brukar beteckna mig själv som opolitisk, det för att jag inte ser något som helst gott i det politiska system och dess ledande individer som finns i dagens Sverige.

Jag tror inte att det går att skapa ett bra samhälle ur parti eller blockpolitik utan endast genom realpolitik, det gör tyvärr att det inte går att ta mig på allvar.

Men i alla fall. I dag vaknade jag till tron av att Vänsterpartiets rapport i frågan om sex timmars arbetsdag skulle ge något konkret svar på vad dom faktiskt vill.

Så jag läste och läste allt medan frågorna blev fler och fler än innan. Jäkla bra jobbat. VARFÖR kan inte politiker bara testa att för en gångs skull komma med konkreta lösningar... skitpolitiker. Vill bara lägga mig ned och storgråta.

Jag klarar inte av politiker. Jag klarar inte av deras lögnaktiga tramsande som inte leder till ett skit av värde.

Gör något konstruktivt så ska ni fan se att ni får stöd av folket. Och fatta ni inte att det är vad som krävs, då ska ni fan inte tro att ni har vad som krävs för att leda ett land. Steg ett: säg vad ni ska göra för att förverkliga era visioner.

Tills dess, skottpeng på politiker som vägrar göra annat än bara flumma runt i punchångorna.

Alldeles för ofta går jämlikhetsdebatter mot ett och samma håll: "radera alla skillnader mellan allt så är inget olikt det andra och då jämlikt". Det tycker jag är problematiskt, istället för att erkänna skillnaderna hos människor men fortfarande värdera dom lika - om man nu ska utgå från demokratiska principer. Men jag vet ju tyvärr att demokrati endast är ett mode ord i de engagerades agendor.

Något jag stör mig grovt på i dag är Attefall:s (inrikesminister tillika bostadsminister) attack på Ingves (riksbankschef). Sverige har en av västvärldens mest politiskt styrda riksbanker. Vilket i sig är ytterst problematiskt. Och det är det som blir så väldigt tydligt när vi har Ingves å ena sidan som gör allt för att utföra sitt uppdrag och Attefall å andra, som inte verkar ha någon som helst aning om vad sitt uppdrag går ut på...

En teknokrati kommer alltid bli bättre än den skit det här landet insjuknat i. Kom igen liksom, på allvar, är verkligen pajsarna i riksdagshuset de bästa, klokaste och förankrade människor att leda ett land. Jag har länge tvivlat och kommer så fortsätta för det är fan inte mycket genomtänkt som kommer ur deras maktgiriga händer.

-We're willing to wipe the slate clean, give you a fresh start. All that we're asking in return is your cooperation in bringing a known terrorist to justice.

-Yeah. Well, that sounds like a pretty good deal. But I think I may have a better one. How about, I give you the finger.

Regeringen är överens om att se över åldersgränsen för att byta juridiskt kön, och helt plötsligt är regeringen bättre än rfsl. Regeringen driver trotts allt en viktig könsfråga. En fråga som rfsl för länge sedan övergett tillförmån för den betydligt mer populistiskt viktiga frågan om utvisning av flyktingar. Det trodde jag aldrig att jag skulle kunna skriva om den här regeringen.

Om året säger horoskopmakaren att, En mycket viktig person i ditt liv håller på att missa dig. Du känner ännu inte personen i fråga, men om du inte sköter dina kort rätt kommer ni passera varandra och era liv kommer aldrig bli som det var menat.

Personen är äldre än dig och kemi kommer uppstå första gången ni ses, vilket kommer ske i samband med en kö av något slag. För att du inte ska gå miste om detta måste du leva efter epitetet; the power of now, år 2014. Skjut inte upp något.