Amaranth

Stjärnskottet schymans parti anser att det inte finns något i sverige värt att skydda. Den ende som håller med i den ståndpunkten förutom pragmatikern Putin är väll den som uppskattar Fi:s politik, ja och så stjärnskotten fridolin och romson med anhängare icke att glömma.
Sorry men den söm röstar på ett parti röstar inte enbart på en av partiets idéer. Just den iden finns det bara en vinnare på och det är Putin. Står inget i partiprogrammen om att öndra modermål till ryska dock vilket måste anses konstigt.

Konst kan ju vara vad som helst. Som att låtsas hoppa från Liljeholmsbron. Eller Dan Wolgers, uppenbart inspirerad av Warhol, som stal bänkar från Liljevalchs och tyckte att stölden och frånvaron av bänken utgjorde en konstinstallation. Eller varför inte slåsönder en tunnebanevagn. Eller filma säg själv ätandes en hamburgare... sen var den diskusionen slut. Jag önskar att jag var mindre rakt fram. Mer bajsnödigt fin i kanten.

 
Det går bara utför allting. Med kälke i störtloppsbacken. Varför blir det bara så här när jag ska försöka tänka själv. Varför blir allting sämre. Om det i alla fall var möjligt att må fysiskt bra. Det hade varit något. Måste sluta tänka att något kan bli bättre. Grundfelen i livet är ändå oföränderliga.

Min bror vill att jag ska vara hans bröllopsmarskalk... what the fuck gör jag. Det är fint om dom vill de. Men jag är inte bekväm i en sån situation. Inte ens i närheten. Det borde dom förstått för länge sedan insiktslösa människor. jag vill bara storböla av oförmåga, över att tvingas säga nej.

 

För övrigt anser jag att det är tur att det är Vostok Battalion som just nu verkar i Donetsk, med tanke på att den är avvecklad sedan 2008... och därför inte kan finnas på riktigt... således kan det inte pågå ett "inblrdeskrig" i sydöstra ukraina. Bra.

Nu okunniga är det såhär, jag föddes med fel biologiskt kön. Jag är inte någon transa, som okunniga har en förkärlek att förväxla transsexuella med, och det hjälper därför inte att bemöta mig som en. Transa är förkortning på transvestit, och en transvestit är en person som gillar att klä ut sig till och agera som det motsatta könet.

Kläder har ingen betydelse för mig personligen. Jag indelar inte färger eller material i kön. Precis som jag inte indelar beteenden efter kön. Jag har ett problem med att människor gör könsskilnader där. Ett mönster (ett sånt tyget skärs utifrån) har inte ett kön. Passform har inget kön. Hn kropp har ofta ett kön.

Det här gör, att jag kan ha stor förståelse för att den okunnige inte tänker rätt. då jag har ett kroppsligt fel, inte ett socialt, inte anser att vare sig betteenden eller attribut som kläder eller acesoarer har kön så är det klart det går att den okunnige inte får ihopp det. Men det gör inget mindre fel.

Jag kommer aldrig att må bra av att anamma en socialmall. Anamma intressen beteenden och smak. För det förändrar ingenting. Men jag fortsätter ha förståelse för att den som inte har någon insikt inte heller kan föväntas ha något hjälpande att säga, trotts att denne själv ofta intalar sig det, på grund av bristande insikt.

Är det en tillfällighet att bondepraktikans ord ligger så nära verkligheten...

om någon skriker glåpord till dig på stan

om någon säger att du är sjuk i huvudet

om någon hugger sönder din dörr med en yxa
om någon avbryter varje mening du talar
om någon buar åt dig varje gång du talar
om någon kastar ägg på dig
om någon kallar dig idiot

om någon vänder dig ryggen när du talar
om någon slutar se dig som en människa
kommer du ändra politisk åskådning då?

Om du själv skulle ändra politisk åskådning och ja världssyn av något ovanstående, då kan jag ha lite förståelse till om du tror andra kommer göra det. Men kom fan inte och hävda att du respekterar andra människor.

Tycker nästan synd om alla som helt plötsligt hittat lite insikt och blivit förvånade över att hat inte kan motverka hat.. idioter... Men det är klart för den som har "bättre" åsikter spelar det ingen roll... den kommer ändå alltid att ha agerat rätt..

Sd gick från 3.27% i förra eu- valet till 9,8% i det senaste Personligen tycker jag att det är ett bra facit på att våldsanvändning, bu rop glåpord och andra störande aktiviteter vid allmänna möten, och pajkastning både bildligt och retoriskt verkar vara effektiva metoder för att motverka deras framfart... eller.

Franska le-pen fick 25%... och fler mandat än alla svenska partier tillsammans.... Gyllene fascistpellar i Grekland blev tredje största parti... i Grekland. jag hajjar fortfarande inte hur Grekland av alla länder har nazister, helt öppna med sin nazism, som representanter.

Det blir ju lite bättre också av att drygt hälften av alla svenskar som har rätt att rösta satt hemma och fipplade med viktigare saker istället... oduglingar... Människor som inte visar ett dugg intresse för demokrati, förtjänar inte att vara i närheten av en demokrati.

Så nu ser jag fram emot att se att människor har lärt sig. Att det är fel att trakassera människor för deras åsikter. Att all uppmärksamhet faktiskt är bra uppmärksamhet. Och att det kanske är dags att mötas på ett intellektuellt plan som människor med respekt för allas olikhet som utgångspunkt.

Att förminska och håna människor kommer aldrig någonsin att leda till någon bättre värld. I alla fall inte om den ska innehålla någon form av demokratiskt värde där varje människa är av samma värde. Det är fan dags att inse det på röda, blå, bruna och fan vad ni nu vill kategorisera er som.

... men jag är inte bitter.
inte det minsta.

Misstänker att jag snart kommer kunna använda det här inlägget igen med ytterst få förändringar av andra stycket.

Jag kommer aldrig att respektera människor som stör torgmöten, oavsett färg.

Jag kommer aldrig att respektera människor som förstör valaffischer, valstugor och dylikt, oavsett färg.

Jag kommer aldrig att respektera människor som utövar politiskt motiverat våld och hot, oavsett färg.

Jag kommer aldrig att respektera människor som inte har respekt för andra, oavsett färg.

Jag kommer aldrig att respektera människor som under inga omständigheter kan respektera sina meningsmotståndare och samtidigt hävda sig stå för demokratiska värderingar, oavsett färg.

 

Jag kommer aldrig att respektera människor som anser att det konstruktivaste som finns är att förstöra andra människors liv på grund av deras tro, oavsett färg.

Men det verkar bara vara jag som tycker det är löjligt att störa tal oavsett vems tal det gäller.

 

Om du anser att din världsuppfatning och din utopi är bättre än andras, försök då sprida den på ett konstruktivt sätt. att bua när någon annan talar är bara patetiskt och inget som någon annan respekterar. Ta diskusionen istället. Försök vara konstruktivt... eller är det alldeles för mycket begärt?

 

Elle vad vet jag.

Du kanske är just en sån person som innerst inne uppskattar att framföra din åsikt medans folk kastar gatsten på dig. Eller skriker glåpord efter dig på gatan, krossar fönstrena på din bostad, sätter eld på din bil. Eller kastar ägg på dig bara för att du har en tanke om samhället. I så fall är det i alla fall förståeligt att du beter dig som du gör.

bra sak med att flytta, slipper bo i en lägenhet mot en gård omgiven av hus med enbart studenter. För det är en sak jag mått riktigt illa över enda sedan jag flyttade hit. jag hatar att se dom hänga i klassar, skrattandes. pratandes, kramandes eller ens bråkandes. Men mest av alt hatar jag att den enda som förtjänar det hatet är jag själv för att jag är en så patetisk jävla människa att jag är oförmögen att göra någonting för att få något bra i mitt egna liv.

En annan hatad sak som är högst aktuell är att jag så fort det blir mer än typ tolv grader ute tvingas gå runt blöt av svett. lite så där som när en står i duschen och är blöt. Så blöt av svett och förväntas tycka att det är minsan underbart. Vidrigt är vad det är, inte ett jävla spån annat. Men det är ok för de går inte att göra något åt de heller.

Att kunna vrida tid tillbaks,
har ingen lyckats med.
Så hur ska jag då,
kunna vrida min,
när den är ur led.

Om jag bara fick en dag,
att få osagt det jag sagt,
ogjort det jag gjort.
Tjugofyra små timmar.

En dag, kan man radera den?
Jag ska bli den jag var,
om jag kunde få den dan igen.

Nej jag är inte sentimentets man,
en mera hård förd sort.
Så när tårarna tränger på ibland,
jag tittar bort.

Så låt mig få min dag,
ska inte säga det jag sagt,
eller göra det jag gjort.

Varje blinkning varje timme,
Finns bara då och sen inget nu fören,
jag får börja om igen.
Så ge mig nu en dag, behöver inte mer.
Jag kan ta vilken dag som helst i vår evighet.
Eljest det jag vet,
att jag med tiden ska bli vän,
så jag kan börja om igen.

dejta en person som... är tjugofem, saknar utbildning, arbete, socialförmåga, boende och fritidsintressen som misslyckas med alld denne önskar göra för sig själv och andra. men gärna promenerar för att få tiden att gå.

nå?

Alla säger ni ge aldrig upp. Fortsätt alltid att kämpa oavsett motgång. Alla säger ni blicka alltid frammåt. Se frammåt.

Själv kan jag bara se tillbaka på det jag redan gjort. Jag tror i alla fall att det är våra erfarenheter som formar oss till vilka vi är.

Genom att ransaka sig själv och sina handlingar torde det möjligt att förbättra sig själv. Aldrig göra samma misstag som tidigare.

Den som alltid ser frammåt ser alltid in i.. ja ingenting. Denne kan visserligen aldrig känna ånger för något som gjorts.

Men vad har den personen för erfarenheter. Används dom ens. Det är oviktigt. Ni säger alla att det bästa är att se.. ingenting.

 

Men inte heller det kan jag lära mig. Att se ingenting, det är som att prata om ingenting, det är som att förtjäna vänskap.

Tog en sista nattlig promenad genom staden. ångestresa delux.Staden var i samma ljusa sinnesstämning som jag själv.

Det är något med att gå ensam genom en nästan helt tyst, öde och nedsläckt stad stad endast stör av en enstaka lastbil på gamla europavägen.

Det är vackert. Men också riktigt riktigt sorgligt. Det är trevligt. Men också riktigt riktift tråkigt.

Allt var sig likt ångesten duggade lika tätt som alltid kring vägarna på campus. De smala tvärgatorna ut med gågatan lika tråkiga som alltid.

Vad har jag egentligen gjort av all tid i den här staden. Vad fan gör jag med mitt liv egentligen.

Två år har jag bott här. Jag kom för att göra något nytt. I en ny stad. På en ny skola. Ingenting gick som det var tänkt.

Varför är det enda som går att lita på att ingenting någonsin blir som du själv tänkt, viljat eller önskat.

varför är livet så bra att jag vid tjugofem års ålder står på precis samma jävla punkt i livet som när jag var nitton.

Varför är livet så.

Varför.

Hatar studenttider. Alla springer runt så glada över att det äntligen är över. Välklädda rusandes från bal till bal, kväll efter kväll. Sedan slutet av gymnasiet har många chanser kommit. Alla har dom grusats av att jag är oförmögen att förtjäna ett sällskap.

Det gör visserligen inget. Jag har aldrig haft råd med vare sig kostym eller kuvert. Ändå mår jag så jävla dåligt över något jag inte har någon som helst aning om hur det är. annat än att det ser oerhört trevligt ut. I alla fall för alla sociala människor.

Borde inte ha något att känna avund för. Jag ser på inget sätt bra ut oavsett klädsel. Jag är på inget sätt social eller bekväm bland två miljarder människar. Jag saknar helt taktkänsla och har ingen jävla aning om hur en dansar, än mindre leder en pardans...

Det finnas inget att må dåligt över. Det är helt bortom min förmåga. ändå gör det lika jävla ont varje gång det kommer på tal, varje gång jag råkar se andra påväg till eller från en... Det borde vara lika enkelt att döda känslor som att döda djur och växter.

Drömmar är bra... för den som har möjligheten och samtliga faktorer för att belönas med ett förverkligande av dom. För oss andra är det lika nyttigt att bära på som en elakartad cancer.

Det är omöjligt att leva så här. Det är helt onödigt att ens försöka leva när det är omöjligt att vara sig själv eller göra något positivt med någon av de tankar som finns. Varför tvingades jag till ett liv med ett kvinnligt sinne men ett manlig yttre? Varför är det omöjligt att helt förtränga de faktorerna? Vad är det för liv att veta att inget i det kan kännas bra? Hur mycket jag än skulle vilja hitta något så finns det inte i den här verkligheten något som är värd att leva för när jag inte ens har en kropp jag kan identifiera mig med. Skulle jag en dag lyckas förtjäna vänskap skulle livet, skulle det bli bättre då. Skulle jag en dag förtjäna en utbildning eller ett arbete , skulle det göra skillnad då?. det skulle inte göra någon skillnad. Jag skulle i allas ögon, med all rätt, fortsatt vara en precis lika vidrig, ful, man. Jag skulle kanske kunna hitta ett hem eller en sysselsättning för fritiden. Kroppen skulle vara oförändrad. För det är ändå något som ingen verkar ha vett att förstå. Det handlar inte om tankar. Det handlar inte om sociala ting. Det är kroppsligt, ofrånkomligt. Oförändrad precis som allt annat. För jag förtjänar inte vänskap. Jag förtjänar inte utbildning. jag förtjänar ingenting.

Finns bara en sak som består det är känslan av hur jag mår. Men inga ord är av värde. Nu sitter jag här på min säng och gråter. Jag vill kasta mig framför ett tåg bara för att få en reaktion av min egna kropp. Men inte ens då skulle någon se. Jag byter psykisk smärta mot fysisk tills att jag inte känner något mer. Men det är inget ni ser. Mina tårar som aldrig tar slut. Det är inget du eller någon annan ser. För allt det här är på min insida. Den som ni hela tiden hävdar är av störst betydelse för er. Insidan är fulare och vidrigare än utsidan. Utsidan är inte ens min.

Varför kan jag inte bara göra det som folk säger fungerar och lyckas? Hur svårt kan det vara? Varför fungerar det för alla andra? Varför är jag så värdelös?

Varför kan jag inte bara göra som alla säger. Varför kan jag inte bara tänka positivt och ignorant och sen är alla problem ur världen? Varför kan jag inte bara alla de där grejer som fungerar för att få ett jobb, klara av en tenta, prata med en annan människa, bli smal, hitta en vän. Varför Ni säger alla att det fungerar.

Jag skulle inte förvånas om allt bara är lögner utan någon som helst bärighet i verkligheten. men jag vill nog hellre tro att jag bara är dum i huvudet.

Men seriöst hur jävla svårt kan det vara egentligen? Om metod a verkligen fungerar så är det ju bara att göra den och sen det positiva resultatet men det fungerar ju aldrig. Hade någonting av det som alla lovat fugerar så hade bra mycket varit bättre i världen.

Lyssnade på er som sa att det var bäst att satsa på plugg och att relationer kan komma senare. Skulle ha struntat i vad ni sa. Borde ha vetat bättre. Men det är enkelt att vara efterklok så här långt senare utan någon examen, utan någon som helst aning om hur sociala relationer skapas eller ens vad vänskap handlar om.

Ticking away the moments that make up a dull day you fritter and waste the hours in an offhand way. Kicking around on a piece of ground in your home town waiting for someone or something to show you the way.

Tired of lying in the sunshine staying home to watch the rain. You are young and life is long and there is time to kill today. And then one day you find ten years have got behind you. No one told you when to run, you missed the starting gun.

So you run and you run to catch up with the sun but it's sinking, racing around to come up behind you again. The sun is the same in a relative way but you're older, shorter of breath and one day closer to death.

Every year is getting shorter never seem to find the time. Plans that either come to naught or half a page of scribbled lines. Hanging on in quiet desperation is the English way The time is gone, the song is over, thought I'd something more to say.

Det är omöjligt att leva så här. För att inte tala om att det är helt onödigt att ens försöka leva när det är omöjligt att vara sig själv eller göra något positivt med någon av de tankar som finns.

Varför tvingades jag till ett liv med ett kvinnligt sinne men ett manlig yttre? Varför är det omöjligt att helt förtränga de faktorerna? Vad är det för liv att veta att inget i det kan kännas bra?

Hur mycket jag än skulle vilja hitta något så finns det inte någonting i den här verkligheten som är värd att leva för när jag inte ens har en kropp jag kan identifiera mig med.

Skulle jag en dag lyckas förtjäna vänskap skulle livet onekligen bli bättre. Skulle jag en dag förtjäna en utbildning och ett arbete likaså. Men det skulle inte göra någon egentlig skillnad.

Jag skulle i allas ögon, med all rätt, fortsatt vara en precis lika vidrig ful man. jag skulle kanske kunna hitta ett hem eller en sysselsättning för fritiden. Kroppen skulle vara oförändrad.

För det är ändå något som ingen verkar ha vett att förstå. Det handlar inte om tankar. Det handlar inte om sociala ting som könskläder. Det är kroppsligt ofrånkomligt och opåverkbart.

Oförändrad precis som allt annat. För jag förtjänar inte vänskap. Jag förtjänar inte utbildning. jag förtjänar inget arbete eller någonting annat att slösa bort den vakna tiden av mitt liv på.

 

Mina tankar idag, i går oh så länge det härskna blodet fortfarande rinner i mina ådror.

 

"Försvarsberedningen framhöll i den säkerhetspolitiska rapporten 2013 att Georgienkonflikten 2008 visade att den ryska tröskeln för att använda militärt våld hade sänkts i Rysslands omedelbara närområde, men att den varierade med den politiska och strategiska situationen i varje enskilt fall. Den ryska aggressionen mot Ukraina visar att tröskeln är än lägre."

"Det ryska agerandet befäster bilden av en statsledning med en ökande ambition att bygga upp Ryssland till en stormakt, med kontroll över så stora delar av före detta Sovjetunionen som möjligt bl.a. genom att använda sig av ryska befolkningsgrupper i utlandet för att hävda ryska intressen."

"De folkliga protesterna på Majdantorget i Kiev gav uttryck för en önskan om ett närmande till väst och det europeiska samarbetet inom EU. Genom sitt agerande mot Ukraina signalerar den ryska statsledningen att händelser som de på Majdantorget i Kiev aldrig kommer att tillåtas."

"Aggressionen mot Ukraina visar på rysk förmåga att kombinera användningen av militära maktmedel med en bred palett av andra maktmedel bl.a. ekonomiska påtryckningsmedel inklusive energisektorn och handel, propaganda, historieförfalskning och informationsoperationer. Ekonomiska påtryckningar har följts av militära operationer som backats upp av förljugna folkrättsliga resonemang och ackompanjerats av en propagandaapparat som byggt inrikespolitiskt stöd och fördjupat polariseringen i det ukrainska samhället."

"Natos medlemsländer har visat solidaritet inom alliansen och agerat mot Ryssland i avskräckande syfte genom ett utökat militärt stöd till allierade. Att Nato upprätthåller förtroendet för dekollektiva säkerhetsgarantierna är av stor vikt."

"Det ryska agerandet innebär ett kraftigt försvagande av den europeiska säkerhetsordningen."

"Sverige har möjlighet och ett ansvar att påverka utvecklingen i Östersjöområdet. Sverige bör verka för en närmare politisk, ekonomisk och militär integration mellan de nordiska och baltiska länderna samt Tyskland och Polen."

"Kriser eller incidenter, som även inbegriper militära maktmedel kan dock uppstå och på längre sikt kan militära angreppshot likväl aldrig uteslutas. Rysslands aggression mot Ukraina innebär att risken för dessa har ökat, även i vårt närområde."

 

"Den svenska säkerhetspolitiken ska, inom ramen för målen för vår säkerhet, förebygga krig och framväxten av hot mot svensk, nordisk och europeisk säkerhet"
SKA förebygga svensk försvarspolitik är altså ett misslyckande, Politikerna går från klarhet till klarhet!

 

 

Vet ni vad som är det sorgligaste ljudet i världen? ... jag tycker nog det är ljudet av att vika flyttkartonger.

Har sån sjuk ångest över att behöva flytta. Hade jag varit bättre och förtjänat att bo kvar hade jag ju sluppit.

Det hade varit så annolunda om det var att jag flyttade för att försöka något nytt komma bort från allt tidigare.

Nu tar jag ett kliv bakåt i tiden. Två år. Jag klarade inte av att plugga. Jag klarade inte av att hitta jobb.

Två år helt bortslösade lagda till alla de år som i onödan försvunnit innan dess.

Går inte att hitta någoting positivt i att vid tjugofem års ålder flytta tillbaka till sina föräldrar precis lika hatad och misslyckad som när jag äntligen kom där ifrån.

Nu kommer allt bara bli värre. Det är de enda det kan bli. Men det är ok, jag förtjänar inget annat.

Det var bra tider.

Eftersom att jag är lite för aspig av mig ibland skrev jag föjande till Fi

Hej

Fi vill ju införa ett tredje juridiskt kön, Fi är också för att införa kvotering i bolagsstyrelser.

Den enda logiska här vore att samtliga tre kön då ska kvoteras in i enlighet med jämlikhetsargumentationen fi för.

Men av ert material framgår att Fi endast anser att frågan handlar om män och kvinnor.

Borde jag tolka det som att Fi vill begränsa jämlikheten till enbart de två redan etablerade juridiska könen?

//---------

Förväntar mig i ärlighetens namn inte något som helst svar. Då det inte är något som politiskt engagerade brukar vara intresserade av att ge. Men någon gång kanske det inträffar.

För att kunna lämna ett svar tvingas den politisk engagerade att avstå från utopiska tankar ta till praktiskt tänkande istället och det kommer politiker aldrig att vara bra på. För realpolitik är ingen intresserad av i vårt samhälle.

Jag tycker ibland att det är lite intressent att individualiseringen av det här samhället har gått så långt, så att det främsta sättet att visa vem man är, det är att kunna visa att man tillhör en grupp.

 

Att ha stora bekantskapsgrupper knutna till sig, det har blivit det mätbara och jämförbara för människor.

 

Och klart de är det, vem litar på någon som står ständigt ensam, som inte har något som talar för att denne har något vett.

 

Vem hade kunnat tro att kollektivisering var resultatet av individualisering.

Dom jag gick i skolan är ingenjörer, mäklare, analytiker med uttlandsjobb, läkare, reklamare, poliser, musiker, officerare. Dom har stadiga relationer. Fina hem. Flera har barn. Två är gifta.

Själv har jag vräkts från min studentlägenhet, sitter ensam, arbetslös och utan utbildning under ett täcke i mitt barndomshem dricker amarone direkt ur flaskan och lyssnar på pink floyd.

och alla ni som sa att det skulle bli nåt av mig ni hade fel. ni ljög. Ni ljög för att ni tror att det blir bättre så. För genom det kan ni säga er själva att ni är bra omtänksama individer.

Det enda jag har kvar är en hög med krossade drömmar och kasserade ideer. Men välgång är inte något som är för alla det inser även jag.

Nu gör det lika ont på vänster som på höger sida. Kanske var det ändå precis så illa som läkaren ville tro. Kanske bra ändå att än en gång få svart på vitt att hela den där tanken om att saker blir bättre av en vilja och kraftfulla försök bara är lögn. Vad fan sak jag göra om jag vaknar i morgon. Jag orkar inte tvingas leva så här. kukarur så jävla hårt på livet. jag vill fan bara inte sitta fler gånger på golvet i panik över verklighetens existens. ändå är det där jag hamnar varenda dag. Varenda natt. så jävla onödigt att leva det här livet. Fuck it det enda jag försökte tro på var att det gick att göra något. jag borde ha vetat så mycket bättre.

Försvarsmaktens reformer går i stort enligt plan. Marinens förmågan att agera i samlat förband förskjuts till 2015. En en två brigadstridsledningsövningar ställs in.

Markstridsövningarna genomförs med halverad längd och med färre förband. Brigadförmågan förskjuts mot 2015. Samtliga Flygövningar reduceras. Förmågeuppbyggnaden för basbataljoner förskjuts slutet 2014.

Hemvärnets övningar genomförs med reducerad ambition. Logistik- och ledningsförband minskar kraftigt verksamheten till följd av reducerad övningsverksamhet i andra delar av organisationen.

Detta mot bakgrund av en övningsverksamhet i närområdet som är mer omfattande än på två decennier.

Statsmakten fortsätter skicka en säkerhetspolitisk signal, där ständigt sänkt  ambition är den bästa vägen. Det innebär att total förmåga är långt ifrån tillräcklig med halverade förband som inte har övats med andra truppslag, än mindre med andra försvarsgrenar.

Bildt kunde inte ha mer rätt när han erkände att Sveriges förmåga är "icke-existerande". Då inga av förmågerna som skulle ha varit utvecklade förra året finns kunde samtliga övningar från och med 2012 egentligen ha stälts in... då hade reinfelt kunnat vara stolt.

Försvarsförmågan hänger direkt på beslutsförmågan.

ps
Det är väldigt intressant att ingen har över huvudtaget reflekterat över att ministerstyre är förbjudet. Men i frågan FM är det tydligen helt rätt att ministrar godkänner beslut ända ned på verkstadsnivå. Men det är en annan fråga.
ds

Romarna trodde på att de skulle kunna stoppa visigoter och mongoler från att angripa Romarriket genom att uppträda civiliserat och dricka vin i kombination med att muta fienderna och ha andra "barbarer" i armén.

De ansåg sig som alldeles för fina för att själva lyfta ett svärd och förlitade sig på att de, i kraft som upplyst civilisation, skulle kunna hindra alla angrepp.

 

De hade fel.

Miljöpartiet är dagens romare av år 410 och sätter hela sin tilltro till att blotta tanken på vår upplysta civilisation ska stoppa alla former av angrepp på vårt land. Har Miljöpartiklarna fel? Time will tell...

undrar hur det egentligen går för antinazisterna och vänsterns klasskamp i Ukraina. Det var länge sedan nu som propagandisterna talade högt om den.

Det var riktigt länge sedan som de statskontrollerade ryska medierna hade det som förstasidesnyhet, ja ens som bevakad fråga.

Det kanske till och med är så att nasisterna som bekämpades var lika mycket nasister som tiggarna som anhängare ur Revfront misshandlade förra året.

Eller är det kanske så att dessinformation också är information, och att vänstern och de svenska journalisterna svalde fisken orensad från ben och inälvor.

Jag vet inte. Men det vore kul om någon ur eller vänstereliten skrek högt igen. Eller ja det kräver ju att denne skulle vara insatt i frågan och det är tveksamt.

En omöjlig dröm är en onödig dröm.
En brist ska korrigeras.
En betydelse måste skapas för att existensen ska kunna motiveras.

Men hur.

Jag vet inte ens vem jag är.
Skulle det egentligen göra någon skillnad om jag visste?
Om det bara fans något av betydelse.
Någon att glädja.

Vem som helst, bara någon att betyda något för.

Tror att en av anledningarna till att så många tjejer tycker att killar är svin är att typ alla sagor tjejer får höra när dom är små är om prinsessor som blir räddade av snygga och charmanta prinsar.

Killarna dom får höra sagor om att döda drakar med morakninv och erövra flickor av bara farten ja dom rent av slänger sig in i famnen utan någon känslomässig ansträngning från hans sida...
 
snacka om att vallas in på motstridiga vägar i livet. Som upplagt för att allt ska gå åt helvette.

Visserligen en analys med en hög alkohol- koncentration i blodet men även i nyktert tillstånd låter det ändå att som att de ligger en del i de skrivna.

Om jag hade pengar kulle jag köpt mig en mellanformatskamera och någon annans tid och närvaro och gjort något med alla ideér jag har som jag inte kan gör något med idag.

Om jag hade pengar skulle jag köpt den där tvåan. Kanske också letat efter en studio.

Sen skulle jag få lite insikt när jag upptäckte att allt var helt i onödan och stå där utan någonting kvar.

Men nu har jag inga pengar så jag slipper göra om det största misstaget en människa kan göra, följa en dröm.

har samma längtan nu som då för att livet ska börja på riktigt
Den långa flykten ifrån tryggheten som handfängsel
En gnista från att alltihopa antänder
Men allt det där som lämnar själen oförstörd
Har alltid lämnat mig så oerhört oberörd

Vi föddes precis innan lågan flämtade
Utan en framtid som går att rädda
Som en del av den splittrade klassen
Vi springer med vinden i fredagsnatten
Som avsatta kungar och drottningar i skörden av dumma förhoppningar
Och ingen runt mig har hittat någon mening
men de har skulder för livet till CSN

Hon lever ut sina bästa brister
Kristallerna, vinet och eskapismen
Demonerna bultar när hjärtat brister
Den ändlösa jakten på exorcisten
Malmen kvart i fem från en fest hos en gammal vän
I en taxi hem och alla omkring mig är mitt i livet
På fel sida av vägen.