Amaranth

Mitt liv är kaos just nu. Arbetslös, bostadslös och vänlös. Känns som att inget funkar. Pendlar mellan att känna att allt bara är kaos och faktiskt ha en klar plan för vad jag ska göra ialla fall för en kvart framöver.

Känns misslyckat att som 25åring behöva flytta in hos föräldrarna, men jag är oerhört tacksam för att jag i alla fall kunde få den chansen.

Vart jag hamnar sedan beror på vart jag får jobb... vem fan försöker jag lura... varför skulle någon drömma om att anställa en sån som mig.

.. Aj.

 

Jag har massa ont i magen på grund av den senaste tidens drastiskt ökade intag av grönsaker och således fibrer.

Men trots diverse "biverkningar" av råkosten har jag på senaste veckan vecka minskat ca. 3 centimeter om midjan.

Talar väl tydligt för hur oerhört dåligt potatis, pasta och ris är att äta. Men det kan inte direkt en nyhet för någon.

Size small, here I come... eller altså ska väll bli large först... och medium...ska bli 37 centimeter smalare i alla fall.

 

Nu ska jag göra kaffe. Sen gå ut i den trevliga vårsolen och njuta av dagarna innan de blir för varmt. För de blir det.

Sen ska jag kanske skriva en reflektion om svenska traditionen att säga en sak och göra en annan inom politiken.

1. Fysiologiska behov (mat, vatten,föda,fysisk hälsa),

 

2. Säkerhet (behov av att känna sig trygg från fara),

3. Tillhörighet och kärlek (behov av positiva och kärleksfulla relationer med andra människor),

4. Uppskattning och självkänsla (behov av att känna sig uppskattad och värdefull),

 

5. Självförverkligande (behov av att utveckla och förverkliga sin inneboende potential)

Själv är jag på steg ett. På vilket är du?

 

 

Ha en fortsatt trevlig kväll och kom ihåg, det är fred i vår tid, och kanske viktigast, Ryssland är inget hot, mot oss eller närområdet.

Putin talade igår till duman och här är några delar av den putinska bilden av frågan. Samt några egna tankar.

Sedan mitten av 1700talet anses enligt den ryska historieskrivningen Ryssland, ukraina och vitryssland vara samma "själ".

Ett felaktigt beslut, mot alla rådande normer, i duman -54 gjorde att Krim tillföll Ukraina. Här blir det en sån där tolkning igen Brezhnev skulle nog inte hålla med om att det var fel.

Ryssland erkänner till skillnad från Ukraina alla etniska grupper. Si och så med sanningshalten.

Putin förkastar länder med rysktalande befolkning (omän minoritet) som inte erkänner Ryska som statsspråk. Spänande med tanke på ryska historien, i sovjet fick alla tala sitt språk, förutsatt att det var ryska.

Det vore föräderi att inte hjälpa ryska minoriteter som far illa under andra regimers förtryck. Ja och nej, hjälp behöver inte betyda anektering av andra staters landområden.

Putin drar direkta paralleller mellan Ukrainas och Kosovos självständighet och ifrågasätter varför inte väst stödjer krims självständighet stöds när Kosovos gjordes och uppmanar väst att sluta upp med hyckleritet. Även om jämförelsen är fel så kan jag hålla med om att väst borde sluta upp med hyckleriet.

Det blev ingen militär konfrontation då det inte finns någon aledening att ingripa mot vänner. Här har Putin helt rätt, det hans regering åstakommit på "diplomatins" vägar har ju många västländer enbart kunnat drömma om.

USA föredar att inte följa politiska vägar utan istället genomföra militära aktioner mot självständiga stater. medens "vi" väler diplomatins vägar. Här har han så där rätt igen den rättframme och pragmatiske Putin

"vi" är inte emot nato, "vi" är emot militära sammarbeten nära de historiska ryska gränserna. "vi" är inte grannar "vi" är ett land, enat genom vårt ryskspråkiga folk. Putins syn på de historiska gränserna är esentiella för hans världsbild, sedan han först tillträdde som president har "återtagandet av forna gränser" varit prio ett. Att blanda nationalitetsbegreppet emd statsbegreppet är högst pragmatiskt, och till viss del förståeligt.

Majoriteten av ryska folket anser att krim alltid varit en del av ryssland, då är det inget annat än rätt att krim ska bli en del av federationen. Pragmatiska putin har talat. Och ja, om tillräckligt många är övertygade om att en sakr är san då blir det ju faktiskt en sanning, helt oavsett.

Säga vad en vill om Putin men pragmatisk det är han onekligen.

 

Tänkt på betydelsen av att ha någon att vara "snygg" inför. Som obotliga tjuvlyssnare och facebook och bloggföljare har jag fått uppfattningen om att de absolut flesta lägger mest tid på sitt utseende när dom söker efter någon.

Mycket tid och energi lägs på träning, bra kost och väl vald klädsel. Sedan hittas en sambo och fram smyger sambokilon och lite mindre ambitiösa klädval och mindre omfattande uteliv

Själv är jag tvärt om. Jag måste ha en person att visa mig snygg för om jag ska hitta den där motivationen att träna, äta bra bekosta ett uteliv och i största allmänhet hålla upp mitt appearance.

Givetvis finns fördelar med båda personlighetstyperna. Den som medvetet eller omedvetet lägger mycket tid på sitt appearance har ju betydligt lättare att hitta en sambo. Samtidigt som alla energi som lags ned på att se så bra ut som möjligt kan vara helt onödig och resultatlös.

Även om jag är en person som behvöer mottivation utifrån så ligger jag itne på latsidan. Men hela tiden mår jag dåligt över att jag tvingar mig själv göra något som kan vara bra, men som inte visat på något annat än psykisk och fysisk smärta.

Problemet känner jag är att det är svårt att byta personlighet. Eller ens mötas halvvägs. Det hade ju varit fint om det gick att träna och klä sig bra enkom för att det var roligt.

På samma sätt hade det nog varit bra att jobba lika mycket på sitt appearance för att behålla den sambo en hittat efter all anstränging. istället för att gå över till sambolivet är nice och slappt och större ansträngingar behövs ej.

Men livet och verkligheten ska vara svårt att vara del av.

Transexuella och transvestiter är två helt olika grupper och jag som transexuell har inget som helst intrese att bli bemött som en transvestit. Det är en ren kränkning för mig. Inte för att det är något fel på transvestiter. Utan för att jag helt enket inte är en, och jag genomgår inte ett könsbyte för att det är en fetish eller skoj!! Utan för att bli mig själv!! det är en vansinig skillnad.

För mig handlar min transition om att förändra min kropp så mycket som det går för att kunna passera bättre, inte att ändra mina uttryck och strunta i hur jag ser ut och bara vara nöjd med det, isf skulle jag aldrig behöva genomgå ett könsbyte!

Ibland undrar jag om RLTs funktion är att se om den (faktiskt) transexuella personen klarar av att leva i samhället (och bli sedd och bemött) som en transvestit? För att på så vis bevisa något för vitrockarna........ det är bara helt jävla sinnes.

Jag tycker det är sjukt, allt jag gått igenom från transvården är sjukt, sen så är väl inte mitt fall direkt det värsta heller.

Idag går givetvis många tankar till Horner och nära anhöriga. Vanligtvis när någon journalist, demoniserad av sina kolleger går bort tänker jag bara "jaha" och fortsätter till nästa artikel. Men med Horner är det fan i mig annorlunda.

Jag tänker sällan höga tankar om journalister, men Horner var briliant, undantaget som stod långt över sina kollegers förmåga. Ständigt levererande lite bättre analyser och litera bilder av händelser.

 

Horner visade gång på gång vad riktig journalistik handlar om. Något vi tyvärr inte får se särskilt ofta. Och med all sannolikhet kommer att se mindre av nu.

Nu har han fallit offer för en av sina kanske främsta egenskaper, att alltid vara där det händer. Det är en sorgsen dag idag.

Men det är väll tyvärr så att den som visar störst mod och strider tapprast även riskerar att vara den som faller tidigt.

 

- + -

 

Före lunch var dock den stora tanken en av de vanliga... jag är introvert som satan, har celluliter överallt och pendlar mellan att leva på bara kaffe och hetsäta och få panikångest över att äta någonting som innehåller färgämnen och annat skit.

Vissa dagar rör det mig inte alls, andra dagar ligger jag orörlig på mattan och tänker "Om jag var utåtriktad, tajt som en fjortonåring och inte vetat något annat än att jogga en mil varje morgon och äta tre bra mål om dagen."

De dagarna då fuluniformen är på, som en blöt kvävande filt över kroppen... tittar på andra i min omgivning, och skäms. Skäms för att jag är så jävla svag och istället för att lyckas göra något åt mina tillkortakommanden bara misslyckas och tjurar.

Jag vet att det tar fram det sämsta i mig. Det finns ingenting så fult och vidrigt som avundsjuka allra minst stark sådan. För att inte tala om drömmar. Men jag är för svag för att inte ens skämmas över mig själv eller känna avund gentemot andra.

Det kommer aldrig bli bättre än så här. Borde acceptera det och... leva livet.... det ska ju vara bra sägs det. Även om det direkt medför att inte kunna vara sig själv eller av andra bli uppfattad som just sig själv... sitt riktiga jag.

Men livet är kort. I värsta fall har ju ändå en fjärdedel redan hunnit rinna bort mellan fingrarna utan att jag hunnit förstå någonting, eller lyckts minimera skadorna som följer med att vara vid liv.

Kaffe med ångest över att allt är förstört, igen. Det var ändå grymt att komma nära henne jag känner så starkt för. Att inte heller på en gång bli avvisad var lite awesome. Mitt livs bästa natt. I alla fall på Oscars.

 

Det hade förståss varit bättre om jag så här efteråt vaktiskt vet vem du var... mer än ditt sedan tidigare kända ansikte. Mycket kommer jag ändå ihåg... men inte viktiga saker som namn det är en sån där lite för stor brist.

Där fanns ändå en fjärdedels timme av acceptans. skratt och en närhet till en annan som jag aldrig riktigt känt tidigare... Helt på hennes initiativ dessutom... och jag förstör allting... så onödigt. Så väldans onödigt.

Jag vet inte. Jag borde bara vara riktig kille ibland. Så enklare det varit att spela den rollen och... överlevt. Struntat i tron på att må bra av att vara den jag är. Det.... Det är bara ett steg längre ned i skärselden. Det är så det känns.

I nästa stund känner jag fan ta henne. Hon är bara en av alla som inte förstår bättre. En av dom som är onödiga. Att det bara är att klara av en fyra fem år till... och sen sen skulle det inte haft någon betydelse. Jag skulle vara kroppsligt precis som hon och de andra som jag lyckats komma nära... det hade fungerar... i alla fall för en kväll.

Det är ändå att begära för mycket att någon skulle förstå mig som vad jag kan uppfattas som nu och en lång tid framöver... det är inte ens jag... d t är inte ens en transsexuell dom ser. Det är ett jävla psykfall... Trösten är att härdar jag bara ut några år till... då... då finns inte tvekan där... Då är jag en tjej även för er. Men att hålla ut tills dess...

Förutom rörelserna i militärdistrikt syd (MD S) där Ryssland har bedömt 50,000 man på fot söderut för att annektera delar av Ukraina kan det vara intressant att se rakt öster ut mot militärdistrikt väst (MD V)

Bedömt har Ryssland cirka 40,000 - 50,000 man på fot just nu inom MDV, Den i rysk media raporterade siffran 100,000 är bedömt överdriven om man ser till reduceringen av brigader som har ställts på krigsfot så siffran 40,000 - 50,000 är bedömt mer rättvisande.

Dock skall man ha klart för sig att det är en ansenlig mängd personal och materiel. De förband som är satta på fot inom MD V förflyttas västerut således dels mot Finland och Baltikum.

Förbanden genomförde under slutet av gångna veckan åtgärder för att erhålla högsta stridsberedskap därefter har stridsövningar genomförts. Särskilt att beakta är CBRN förbanden som genomfört övningar av ROTA karaktär, vilket kan tyda på att man räknar med Strid i bebyggelse.

Vad avser marinstridskrafterna i Östersjön så uppträder just nu en stridsgrupp (3 korvetter av 20380-klass), En ubåtsjaktgrupp samt En minröjningsgrupp. Det kan finnas fler fartyg som ligger till havs ur östersjöflottan dock är dessa de enda bekräftade via OSINT.

Således framförallt en slagfärdig ytstridsgrupp som ligger ute just nu. Likväl är 336. Marininfanteribrigaden satt i högsta stridsberedskap.

Så vad innebär då denna beredskapskontroll, Rysslands västra flank i mångt och mycket är säkrad, en ansenlig mängd förband är samövad att lösa stridsuppgifter.
Detta möjliggör dels att de är en påtryckningsfaktor, Västeuropa kommer dra sig i det längsta för att öka spänningarna genom att själva genomföra beredskapshöjningar. Det möjligör för Ryssland att själva skapa sin handlingsfrihet.

Med handlingsfrihet avser jag här att man kan agera offensivt dels retoriskt och dels praktiskt mot Ukraina.

Det ökar Rysslands egen förmåga att inom kort genomföra offensiva stridsföretag mot väst och syd. Ukrainas krigsmakt är illa samövad och därmed saknar den förmåga att genomföra väpnad strid effektivt.

Således har de Ryska förbanden haft möjlighet under drygt en vecka att höja sitt eget stridsvärde och möjliggöra egen strid mot en väpnad motståndare. Vilket i sig också gör att de möjliggör handlingsfrihet. Förbanden kanske bara behöver flyttas närmre för att att sittande Regeringen skall ge vika helt.

Det är fullt befogat av statsledningarna i det baltiska länderna och Polen är nervösa över framtiden. Men kanske bör även vi i sverige vara lite nervösa då det sedan länge är känt att enda sättet att säkra en framryckning genom baltikum för Ryssland är att ockupera Gotland. Skulle jag vara Karin (bagdad bob) Enström skulle jag vara minst stagt nervös.

Eller gästinlägg från Amaranths dotterblogg Unchained.

I torsdags meddelade regeringen att fil. dr Leif Tengström tilldelats Nordstjärneorden. Vad i ...? tänkte jag. Har en svensk fått en svensk statsorden?! Men nej. Tengström är finlandssvensk och får utmärkelsen för sitt arbete med att stärka svenska språkets ställning i Finland.

Alla länder har statsordnar. Utmärkelser till människor som gjort stora insatser för landet ifråga. Det anses oerhört fint att få en orden och i nästan alla länder är det möjligt för vem som helst som anses värdig att rekomendera för en orden, medborgare såväl som ickemedborgare.

Sverige har sedan 1700-talet fyra statsordnar. Men ingen vanlig svensk kan få någon av dessa, endast utländska medborgare och medlemmar av kungahuset. En svensk kan aldrig få sitt lands finaste utmärkelse hur stora insatser hon än gör för sitt land.

Det som ligger bakom detta är ett riksdagsbeslut från 1974. Systemet fungerade inte och vissa kunde utkvittera ordnar bara genom att ha en anställning inom förvaltningen. Men istället för att reformera systemet så lades det ned nästintill helt.

Det kan givetvis tyckas att statsordnar bara är onödigt krimskrams. Är det inte bättre att bara ge en förtjänt medborgare en guldklocka? En kristallvas? En klapp på axeln? Fortfarande finns också många som anser det orättvist att enskilda som utmärkt sig på olika vis ska kunna få utmärkelser, men inte alla andra.

I någon mån får man ändå säga att staten sedan mitten av sjuttiotalet lyckats med sin jämlikhetsreform, men det är den sämsta form av jämlikhet man kan tänka sig. Vad den Svenska staten säger till sina medborgare är: Ni är alla lika värdelösa.

President Putins väg mot en anektering av Ukraina ligger öppen. Världen kommer att vara hård och enig i sina fördömanden. Men ingen kommer att ingripa för att stoppa Ryssland. Putin har åter blivit en av de stora killarna på skolgården som ingen vågar mucka med.

Inga vitala amerikanska intressen står på spel. Obama har flera gånger uttryckt ovillja att sätta in amerikansk trupp i konflikter långt bort från hemmaplan.

Det kanske vi ska vara tacksamma för. En direkt militär konfrontation mellan Ryssland och väst i Ukraina skulle kunna utvecklas till mer än bara ett regionalt krig.

Putin kan med andra ord göra som han vill utan att frukta något militärt hot från USA. Däremot kan det bli andra typer av sanktioner. Därför undviker säkert Putin att intervenera mer än han redan gjort ifall han kan få sin vilja igenom bara genom att hota. Även om Ryssland ekonomiskt är så stora att dom inte skulle drabbas nämnvärt.

Vad vi sett de senaste dagarna är enbart bevis på att en nygammal världsordning på väg att göra comeback. Före Sovjetunionens kollaps hade världen två bufflar i sandlådan som ingen bråkade ostraffat med inte ens föräldrar.

De närmaste tio åren efter 1991 regerade USA ensamt. Men i och med kriget i Georgien 2008 och de efterföljande åren av sanbb upprustning militärt visade Putin att Ryssland vill ha tillbaks sin plats. Han är på god väg att få sin vilja igenom. Ingen muckar ostraffat med vare sig Putin eller Ryssland. Det med samtliga västerländska politikers goda minne.

I svenska medier är det fortfarande på eftermiddagen säkert kunde fortsätta på de seenaste dagarnas vetskap att det inte handlar om ryska styrkor. Det trotts att flertalet av tidningarna publicerar bilder på personer iförda uniformer med rysk insignia.

 

Många har gått bet när sjukdomsinsikt saknats. Psykopaten är ofts väl medveten om att föra sig rätt, vara trevlig och att inge ett gott och felfritt intryck – det ingår i störningen.

 
15:46 Carl Bildt twittrar för fullt så frågan Ukraina är snart löst...

 

Det är en onekligen tur att detta inte kunde inträffa... Det är trotts allt peace in our time som gäller...

Själv frågar jag mig nu hur stora delar av Ukraina som Putin kommer få plocka på sig innan de västerländska politikerna sammlat tillräckligt mycket mod för att göra något. FNs säkerhetsråd är som vanligt bakbundet.

EU är en part i förvärrandet av konflikten och lär inte under EUflagg ta ansvar för sina handlingar, att kriga vore ju emot principiperna för den ideologiska grunden.

 

Tystnaden från svenska politiker och företrädare är sorglig och direkt fruktansvärd, men inte förvånande...