Amaranth

Folk säger att man ska vara sig själv, ja alla säger det. Men är det så enkelt verkligen, jag har varit mig själv under största delen av mitt liv och jag kan bara säga att det är åt helvete om man ska vara sig själv.

Det ger bara ångest att ha en personlighet som ingen annan kan uppskatta.

Människor är konstiga, störda rent utav, alla ska ha ett eget sätt att vara, men får inte skilja sig från hur andra är för då blir det konstigt och obekvämt.

Alla ska framföra sina egna åsikter, det tycker alla om, att höra någons personliga åsikt. Men personlig får den inte vara, den får inte vara kritisk mot normen och den får definitivt inte skilja sig från andras. För då blir man konstig och obekväm.

Men alla är ju olika brukar dom sedan hävda, och ja bortser man från deras beteende, sätt att uttrycka sig sig så visst, då är människor nog olika.

Hade velat fota någon.. men nej. Ingen vill utsätta sig för någon som inte är säker. Än mindre på sin fria tid. Men varför skulle någon vilja det. Ibland hade en vän varit bra.

 

Jag ser inte ens mig själv när jag ser reflektionen av min kropp. Endast något groteskt som inte tillhör den jag är. Min kropp är det enda som är vidrigare än mina tankar. Men det finns inget att göra åt.

Men varför vara ledsen jag är mig själv, det är, trotts allt, det bästa man kan vara...