Amaranth

Vissa väljer att lägga alla sina pengar på kläder någon annan på teknikprylar, skidåkning eller inredning. Vid sidan av fotografin tillhör jag det sistnämnda, det är mitt brinnande intresse.
 
Jag skulle kunna köpa allt, gammalt som nytt. Billigt och dyrt och älskar andrahandsmarkaden. Där kan man fynda ordentligt. Det finns ingen anledning egeentligen att alltid köpa nytt. Det finns verkligen ingen anledning. För det finns så enormt mycket att hitta i andrahand.
 
Visst, ibland blir det kanske fel. Det är inte så lätt att se om hur saker och ting ser ut innan det kommer på plats. Det är inte lika lätt att byta ett ihopmonterat skåp som ett par jeans. Men det är en del av grejen.

Jag tycker inte bara om att inreda ett hem, Nej det hade varit för  begränsande. Lika mycket tycker jag om att konstruera och uppföra ett hem. Ett förverkligande av en tanke om någonting närmast fulländat.

Mitt hem hade kunnat vara min trygghet, en plats där jag trivas och har det ständigt fint. För någon annan är det viktigt att ha dom senaste jeansen, bästa skidorna eller den där teknikprylen. Men det är fruktansvärt att leva med att det jag verkligen älskar är omöjligt att göra.

Borde verkligen ge upp den där drömmen om att lära mig fotografera människor. Borde verkligen det. Jag kommer ändå aldrig att kunna lära mig att vara tillräckligt bra på att göra det för att ens få testa. Aldrig social nog för att få någon att vilja vara i min närhet. Det är en omöjlighet men jag är för dum i huvudet för att förstå.

Men det är ok. Varför vara ledsen över drömmar som ändå inte går att förverkliga. finns det något mer korkat än att själv skapa problem att sörja. Skulle inte tro det. Men det finns säkert en mening med att jag aldrig kommer få lära mig fota modeller. Precis som det finns en mening med att jag aldrig kommer att kunna prata med dom i någon form av social interaktion. Kommer aldrig att bli någon fotograf.

Men som tur är så gäller det ju inte bara fotografin, utan allt annat som jag min skapande själv skulle tyckt om att testa. De mesta utöver det också i livet faktiskt. Men det är ok är det omöjligt så är det.

Blev glad när jag loggade in och såg att jag hade ett oläst meddelande. "Inga referenser att du känner fotografer här eller jobbat med modeller förut. Inga prträtt i galleriet. Jag skulle inte chansa."

Referenser, varför ska alla ha referenser. Jag har inga referenser. Utan referenser får man inte göra någonting, utan referenser får man inte ens chansen att lära sig. Kapten Yossarian hade i alla fall turen att fastna på en medelhavsö.

Jag kommer nog aldrig att förstå mig på er verklighet. Men jag klandrar ingen. Men hade jag kunnat ställt krav hade jag nog också gjort det. Vem skulle vilja riskera att slösa bort dyrbar tid på att vara i närheten av en person som mig.

Men det var fem sekunder av glädje, bara att förtränga veckans alla andra timmar och intala mig att den var bra ändå så kanske jag kan glädjas över att jag har ett bra liv. Kände ju glädje...

Varför bryr jag mig ens. Varför vara ledsen över att en del saker aldrig kommer att bli av. Det är patetiskt.