Inte vackra. Men så goda!
Livet. Det underbara livet.
Det enda som behövs, det absolut enda, det är ett recept och en remis. Det är omöjligt att få. I alla fall för en sån som mig som inte klarar av att uppfylla deras förestälda bild av hur verkligheten ser ut. Men jag ska strunta i att min identitet aldrig kommer att stämmma. Glömma att jag aldrig kommer att kunna sig mig själv som den jag är.
Måste flytta någonstans där det tar minst fyra timmar till mataffären och tillbaka. annars kommer det aldrig bli något slut på det här patetiska skitet. För den enda andra lösningen för att sluta hetsäta är att inte ha några pengar alls. Alla dom månaderna har det fungerat... hetsäta två tre veckor tills pengarna är slut sen svälta.
... och det är inte ens en lösning bara ett resultat. Ett tecken på hur jävla långt borta jag är från allt vad som heter självbehärskning och kontroll över mitt egna liv. Någon gång kanske jag har vad som krävs för att flytta någonstans.
Om man lever hela sitt liv i sorg ständigt sökandes efter en gnutta själslig lycka men sedan finner sig liggande inför döden efter hela livets prövning. Hur kan man då glädjas över att man så länge hållit sig vid liv med hjälp av lögner istället för att för länge sedan förpassat livet till återvinningscentralen.
Jag finner det svårt. Omöjligt ärligt talat. Man vill ju ändå dö med en känsla av att man gjort något bra av livet och för det allra mesta gillat det. Eller.
Måste flytta någonstans där det tar minst fyra timmar till mataffären och tillbaka. annars kommer det aldrig bli något slut på det här patetiska skitet. För den enda andra lösningen för att sluta hetsäta är att inte ha några pengar alls. Alla dom månaderna har det fungerat... hetsäta två tre veckor tills pengarna är slut sen svälta.
... och det är inte ens en lösning bara ett resultat. Ett tecken på hur jävla långt borta jag är från allt vad som heter självbehärskning och kontroll över mitt egna liv. Någon gång kanske jag har vad som krävs för att flytta någonstans.
Om man lever hela sitt liv i sorg ständigt sökandes efter en gnutta själslig lycka men sedan finner sig liggande inför döden efter hela livets prövning. Hur kan man då glädjas över att man så länge hållit sig vid liv med hjälp av lögner istället för att för länge sedan förpassat livet till återvinningscentralen.
Jag finner det svårt. Omöjligt ärligt talat. Man vill ju ändå dö med en känsla av att man gjort något bra av livet och för det allra mesta gillat det. Eller.
Berlinerbröd ≈ 120 st
Ångestfyllda dagar behöver man tänka på annat, hade exempelvis varit kul att baka.
5 ägg
425 g smör
7 dl vetemjöl
1 ½ tsk bakpulver
200 g finhackad mandel
Ställ ugnen på 225°. Vispa ägg och socker. Tillsätt vetemjöl, bakpulver och mandel.
425 g smör
7 dl vetemjöl
1 ½ tsk bakpulver
200 g finhackad mandel
Ställ ugnen på 225°. Vispa ägg och socker. Tillsätt vetemjöl, bakpulver och mandel.
Fördela smeten i 6-8 längder på två plåtar Längderna kan gott vara 3-4 cm breda.
Grädda mitt i ugnen 8 - 9 min.
Skär längderna i bitar medan de är varma. Sära bitarna från varandra och låt kallna.
Gör kaffe!
Funderar på att läsa klart Konstrutionen av en stormakt en avhandling om Sveriges kungamakt, skattebönderna och statsbildningen under 1600-talets förstas hälft.
Men först ska jag läsa klart Dahlströms eminenta lilla bok Tango för enbenta.
Vill till Stockholm. Behöver se något annat. Behöver omväxlingen som ändå finns i en riktigt stor ångestgrop. Men det är en vilja som bara är att överge på en gång.
Näsa inlägg kan bli... intressant. Så ni vet.
Muffins.
The muffin man is seated at the table in the laboratory of the utility muffin. Research kitchen... reaching for an oversized chrome spoon he gathers an Intimate quantity of dried muffin remnants and brushing his scapular aside. Procceds to dump these inside of his shirt... He turns to us and speaks:
Some people like cupcakes better. I for one care less for them!
Arrogantly twisting the sterile canvas snoot of a fully charged icing. Anointment utensil he poots forths a quarter-ounce green rosette (oh ah yuk Yuk... lets try that again...!) he poots forth a quarter-ounce green rosette Near the summit of a dense but radiant muffin of his own design. Later he says:
Some people... some people like cupcakes exclusively, while myself, I say there is naught nor ought there be nothing so exalted on the face of gods grey earth as that prince of foods... the muffin!
Some people like cupcakes better. I for one care less for them!
Arrogantly twisting the sterile canvas snoot of a fully charged icing. Anointment utensil he poots forths a quarter-ounce green rosette (oh ah yuk Yuk... lets try that again...!) he poots forth a quarter-ounce green rosette Near the summit of a dense but radiant muffin of his own design. Later he says:
Some people... some people like cupcakes exclusively, while myself, I say there is naught nor ought there be nothing so exalted on the face of gods grey earth as that prince of foods... the muffin!
Appropå vofflor.
Googlade pancake och dog lite när jag såg denna.
Det där med vofflor.
En trend sedan våffeldagen verkar vara det här med våffelrecept, så jag passar på att dela det bästa av dom alla, draihopp en tjock fin smet, grovriv ett par höstäpplen och blanda ned i smeten tillsammans med lite kanel och resultatet det är otvetydigt det bästa någonsin. En annan hitt är att blanda i fint hackade färska jordgubbar eller hallon men det kräver att sommaren är närmre, för de "färska" bär som finns i handeln är alldeles för vattninga för att fungera bra.