Amaranth

Att påstå ladorna var tomma är inte att glida på sanningen. Eller, ljuger jag? Videosnutt från sandlådan (riksdagen) där någon hade tagit Magdalenas hink och spade och det på något sätt blir förskolepedagogens (talmannens) fel.

http://www.di.se/play/2015/3/20/har-ryter-talmannen-at-finansministern-i-riksdagen/

Den nuvarande regeringen och dess företrädare är så professionell att jag mår illa.

Det rödgröna haveriet ångar på. På fem månader har man genom "feministisk utrikespolitik" lyckats med:
 
-att irritera NATO
-reta upp Ryssland långt mer än tidigare
-irritera baltstaterna långt mer än tidigare
-skapa en fullskalig diplomatisk kris med Israel
-skapa en fullskalig diplomatisk kris med arabländerna.

Allt detta har dessutom gjorts samtidigt som man inte lyft ett endaste finger för att stärka möjligheterna att försvara Sverige i händelse av att någon som man lyckats reta upp under dessa fem månader bestämmer sig för att trycka till Sverige.

Det rödgröna haveriet beter sig utrikespolitisk precis som den där 18 - åriga taniga lilla snubben som är skitfull på krogen och spottar på och hotar allt och alla, från vanliga Svenssons och förortskids till Hells Angels, ordningsvakter och polis.
 
Vi vet hur sådant brukar sluta, men vi kan ju hoppas att den skitfulla tonåringen som är det rödgröna haveriets utrikespolitik kommer på bättre tankar. Om saker och ting ställs på sin spets i de här sammanhangen funkar inte Löfvens vanliga strategi att ljuga eller påstå sig ha sagt något annat.

Vad finns det för glädje i arbetarmakt om jag ändå måste gå till stämpeluret som en slav varenda dag av mitt fattiga liv och stå där och rycka i armen som en dreserad jävla apa.

Skulle det verkligen på något sätt vara lustigare om det var arbetarna själva som ägde. Nej det där skitsnacket kommer jag aldrig att gå på.

Jag står vid sidan om och inga av er kommer någonsin lyckas förstår hur jag kan känna lika stort förakt vad ni än hävdar vore bättre.

Nej åt helvette med sossar, fan ta högern bondeförbundet liberalerna och bolsjeviker. Sortera ord det är fan de enda ni kan.

Tango för enbenta - Sture Dahlström

Jag har varit feminist länge.. sedan mitten av högstadiet och hela tiden har jag tagit avstånd från hela den feministiska rörelsen. Inte på grund av feminism som tanke, utan på grund av de flesta "feminister"

Jag ifrågasätter ständigt min feminism. Jag vet inte var jag platsar in i den. Jag är ju transtjej och har levt både som man och nu som kvinna och fått många perspektiv som många inte har och aldrig kommer att få.

Kanske har jag fått ett och annat extra privilegium under mitt sociala liv som man, trotts att jag befinner mig bland samhällets bottenskrap, men jag hör ändå till en osynlig minoritet i samhället + att jag fortfarande är man på pappret och fysiskt. Ur en feministisk, könsbinär synvinkel känner jag mig varken som man eller som kvinna. Jag vet inte var jag räknar mig själv när feminister delar upp "män och kvinnor". Eller vart andra tycker att jag hör. Ses jag som en av dem eller som en av männen som ska skitas i och hatas? jag räknas ju knappast som kvinna.

Jag är inte alls med på "manshatar"-tåget eller "skit i vad männen tycker"-tåget som jag bara ser fler och fler tendenser till. För mig är feminismen något som gynnar alla som drabbas av patriarkatet, alla oavsett av könstillhörighet eller icke tilhörighet. Jag tycker det största fokuset ska ligga på de som drabbas värst av det (vilket inte är vita cismän precis), absolut, men jag vill att alla ska vara med... hat är tame fan inte en del av feminismen.

Jag tror att alla behövs för att det ska bli förändring, inte bara ciskvinnor. Och jag förstår när andra beskriver strukturellt hat. Jag har ändå hela tiden upplevt det, som man, som kvinna, som trans.

Jag vill inte bli förknippad med hat men jag vill kalla mig feminist.

Jag försöker invaga mig själv i lögnen att de flesta människor är vettiga. Att även om jag inte alltid håller med så är de resonabla och har tänkt till liksom. Och har förståelse för att många har andra referensramar och uppväxtnormer än jag har, som har påverkat dem annorlunda, och att många är omedvetna om/oinsatta i vissa saker som inte är synliga i samhället (t ex trans), jag känner inte att jag kan begära att andra är pålästa.

Men jag försöker naivt hoppas att om de börjar stöta på det i sin vardag och får chansen att sätta sig in i det får de en vettig inställning till det med tiden.
Sen är det klart att det finns många idioter som gillar att förlöjliga och missförstå med flit och håller fast vid att "jorden är platt!" (vissas argument låter så i mina öron, t ex "transpersoner existerar inte" eller "transsexuallism är en social konstruktion" eller "världen är redan jämställd!"), och ännu värre som dessutom hotar och utövar våld för sin sak.

De flesta av dessa verkar vara cismän men det går ändå inte att dela upp idioti efter kön och inte heller dra alla över en kam. Blir rädd när jag ser sådana tendenser. Och jag ser tyvärr att de synsätten ökar hela tiden även bland  feminister.

Jag trodde alltid att de flesta feminister ville tvätta bort den tröttsamma manshatar-stämpeln. Såg det som någon sorts självklarhet i all min naivitet. Men många verkar ju verkligen gå in för att förstärka den med flit.

Jag gillar det itne. Jag hatar det. Håller fast vid att även män behövs i den feministiska kampen och att manshat blir kontraproduktivt, feminismen kommer fortsätta motarbeta sig själv i evig tid på det här spåret.

Jag tar inte åt mig av manshat eftersom jag som sagt inte känner mig träffad när feminister i allmänhet pratar om män. Men jag tycker likväl att det är fruktansvärt tragiskt att så mång väljer att tro att det är den bästa vägen.

 

Kanske är jag bara dum i huvudet och har inte fattat grejen alls. Men jag skäms allt oftare över att vara feminist. Över hur andra feminsiter tänker och agerar.

 

Jag kommer aldrig mer ta öppen ställning för feminism.

Utvecklad och framgångsrikt använd av Ryssland. Kraftigt förnekad av väst.

Som socialt experiment blir detta lite spännande.

Men... jag som
Arbetstagare= olustig
Arbetsgivare= orolig
Invånare= skitskraj

... kul att vi går en framtid till mötes där Ryssland utövar kraftfull nations-mobbing... och vi snart har den svagaste regering i modern tid.

Det absolut värsta är dessutom att de rödgröna inte ens är överens om att Putin är dålig... S är oroade, MP står med öppna armar och V vill inte dra några slutsatser det kan ju vara någon annan... Borgarna är borgare... flest travar dollar i madrassen klarar sig bäst när det är dags att fly.

Svensk säkerhetspolitik är som en sandlåda... full med kattskit.

Under tiden tänker de flesta av er medborgare på viktiga saker, badhusets öppettider, biljett eller inte biljett på museet... på sätt och vis längtar jag till dagen gå ni vaknar till ett samhälle där allt ni tagit föregivet har försvunnit med ett penndrag.

 

Men jag hoppas att ni känner att det var värt det, att ni inte ångrar era oansvariga liv. vore elakt att önsker något ni faktiskt är värda.

Jag kommer sakna Bildt.

 

Också måste jag väll förutsätta nu när socialisterna har vunnit* att ett perfekt samhälle kommer glida in och mota bort borgarnas enbart värdelösa samhälle... något annat skulle tyda på att det är samma skit på båda sidor. och att även de röda anser att lögner är det enda som folket förtjänar att höra.

Jag skulle dock inte hoppas för mycket.

 

Skillnaden mellan S och M, S- vi vill subventionera löner för unga inte sänka arbetsgivaravgiften M- vi vill subventionera arbetsgivaravgiften för de som anställer unga.

Den som földe med på svenskalektionerna i grundskolan ser att det är precis samma pengar som gör precis samma sak.

*ja dom ju inte kinnat vara överens om något så det kan bli spännande att se SVMP agera tillsammans...

 

Det är dock positivt nu när välfärdspolitiken åter är aktuell så gör det inget om jag blir apatisk fram till nästa val och helt avskärmar mig från det här fruktansvära samhället.

... eller kanske snarare frånvaron av den. hos mig och andra. Att kunna leva ut är så fjärran. En relation där allt är normalt. Omöjligt att hitta. Introverta och sjuka är oönskade det är att acceptera.

Utan att kunna hitta, ens klara av att skapa den mest ytliga vaniljaktig vänskap, är en djupare vänskap omöjlig. Att leva ska varken vara bra eller enkelt. Hade det varit enklare om jag fötts som tjej.. kroppslig.. identitesrätt, eller om jag kanske var en extrovert. Eller om jag kunde hantera mig själv. Vara mig själv. Eller i alla fall inte vara sämsta flickan med sämst social kompetens.

Lyckades i alla fall hålla fokus genom hela första föreläsningen på SU. Ska vara glad för det lilla. Ska bara hålla den styrkan uppe. vore onödigt att få för mycket frånvaro. Ska ta mig dit varje dag resten av hösten på något sätt. Fast det kan inte gå sämre än att det blir som vanligt.

Hoppas att det inte regnar och blåser lika demoraliserande på mig i morgon. att vara nyttig har sitt pris. Att ogilla kollektiva färdmedel lika så. för allvarligt det är fan inget annat än vidrigt att tvingas stå med näsan i andras armhålor... om en inte är miljöpartist förstås då är det bättre än glass i en sommarhage.

Litet lunchstopp på bästa Coppola

Vällingby idag, inte en enda borgerlig valaffisch hel på torget. Bara Socialdemokratiska och vänsterpartistiska valaffischer syntes. För de valaffischer som borgerliga partier satt upp låg nedrivna och undanslängda i en kulvert.

Kan partier kalla sig DEMOKRATISKA när deras anhängare aktivt använder icke demokratiska metoder i valrörelsen så väl som övriga delar av det politiska året?

Om nej, borde då inte dessa politiker ta aktivare avstånd från sina sympatisörer?

Om ja, vad fan är det för demokrati dessa partier företräder egentligen?

Jag hoppas att vänsterns antidemokrater en dag inser att dem och deras taffliga inkonsekventa tankebanor är precis lika usla och ovälkomna i en fungerande demokrati som deras politiska "fiender". Det är inget annat än direkt skammligt.

Men jag tvivlar, idioti kan tyvärr inte botas med fakta och logik. Den som skriker högst lyckas alltid bäst. Och våld, förtryck och enighet bakom fientlighet säljer alltid bättre än demokratiska värden.

 

Som antifascist föraktar jag komunister och nazister i lika hög grad. Ty de båda falangerna utgör precis lika stora hot emot oss som strävar efter demokrati.

 

Det är tämligen tragiskt att antifascism i sverige gjorts synonymt med fascism av vänsterns antidemokratiska företrädare.

 

Det är ju också föga förvånande att Vs Sjöstedt vill förbjuda högern från att få demonstrera, när han själv ser det som självklart att hans värderingar ska få luftas... snacka om att uppskatta demokratiska värderingar...

Idag valde jag att närvara vid 75e åminnelsedagen av Ribbentrop Molotov pakten och den 25e åminnelsedagen av Baltiska kedjan.

 

En manifestation för demokrati utan fascistiska tendenser vare sig från höger eller vänster. För precis som övriga engagerade i Måndagsrörelsen så tror jag att det är möjligt att skapa en demokrati utan fascismen som huvudingrediens.

 

För jag vet att rödflaggorna och brunskjortorna är precis samma skrot och korn när det kommer till att respektera mänskliga rättigheter, avrätta minoriteter på löpande band och sätta sitt folk i bojor. Och det äcklar mig så vansinnigt när alla parter vägrar att se sitt historiska ansvar, samt avstå från att föra vidare precis samma tankar och värderingar som används för att avrätta meningsmotståndare de senaste hundra åren.

 

Tyvärr så är det ju bara det att politik utan fashistiska tendenser inte lockar den breda massan. Det är fruktansvärt att det är så få som är intreserad av verklig demokrati. Att det är så få politiskt engagerade som faktiskt eftersträvar en verklighet där det är ok att tycka och tänka fritt utan garanterade våldsrepresalier. Det skäms jag över.

 

Efter den ack så värdiga tillställningen flydde jag regnet för att avnjuta en hemsk kopp java på wiener caféet. Det var bättre för. Sedan skulle det sattsas... nu är lokalens akustik under all kritik. Personalen så stressad att det där med att ha en trevlig ton inte kan prioriteras. Men kaffet som en maskin producerat smakade bra.

 

Egentligen skulle jag i skrivande stund göra en grej. Men jag är för ful, För trasig för att göra ett värdigt intryck. istället gör jag det jag är bäst på odlar självhatet gråter känner paniken gro inom mig.

Demokrati. Att anfalla en politiker är att utföra ett illdåd, det spelar det ingen som helst roll om det är en tårta, kniv, sopor eller en kula.

Det går inte att le och säga lite överseende, men det var ju bara en tårta. Det är ett illdåd och en attack på demokratin och var människas rätt att tycka olika.

Det finns många politiker som tänkt, tack för tårtan. Men det finns fler som inte säger något alls, Anna Lindh, Olof Palme, Ronald Reagan, Martin Luther King, Malcom X listan är lång.

Jag är ledsen, men jag ser ingenting förlåtande, oavsett vilken politiker som blir drabbad, nästa gång är det kanske en kula i din politiker, tycker du att det skulle vara lika ballt, roligt och rätt då?

 För inte har den arabiska våren gjort mycket positivt än... libyen är helt kört. I egypten utreds krigsbrotten travade på hög utförda av de "demokratiska" regeringar som avlöst varandra. I syrien är allt som vanligt. Irak är helt förlorat. i Yemen gick det åt helvette i Sudan lika så. och i de övriga länderna hände ytterst lite av vad folket ville.

 

ISIS är dom ända som faktiskt kan se sig som vinnare.

 #heinsight

Ibland tror jag att vänskap bara blir viktigare och viktigare i denna värld av utbytbarhet och minskande mänskligt värde. Då kan nog något som en relation utgöra en motpol i något bestående och tryggt. Men vad vet jag. Kanske är det bara desperationen som ter sig i ännu en tanke.

 

Sverige kommer aldrig att drabbas av ett krig... och det har ni helt rätt i. som de flesta fick lära sig när vi var små, det aldrig är ens fel att två träter. Sverige kan bli okuperat däremot. Men hamna i krig, knappast. För att ha ett krig krävs två stridande parter. Sverige kommer aldrig att kunna bli en av dom. Inte med det här folket och det här politiska etablisemanget.

 

Den som lever i övertygelsen att en militär enbart dödar människor, torde också leva i övertygelsen att poliser enbart dricker kaffe och slår invandrare somenkulgrej, att brandmän enbart räddar katter ur träd, att banktänstemän enbart är svin, att politiskt våld är ohygligt fel fast bara ibland. Ja listan över trångsynthet och idioti kan bli lång.

 

Tjuvlyssnat på allmänheten. Hör en kille på pendeltåget som trött beskriver sitt jobb med att "de har mig i koppel hela tiden". Tråkigt för honom men... Oj oj oj. Folk är så tokiga alltså, begriper ju ingenting. Jag skulle bli jätteglad om jag fick va i koppel hela dagarna på mitt jobb.

 

Att betala för ett vattenbombnimgsflygplan tror jag ingen är berädd att göra. Besättningar ska tränas kontinueligt, löner ska betalas och oringar ska smörjas... Det handlar om många och åter många miljoner kronor per år som vi kan lägga på annat. Skolor exempelvis, eller betydligt mångsidigare helikoptrar, eller varför inte bara mer resurser till rtj över lag, För vi kommer inte behöva den typen av flygplan så ofta att priset för systemet kommer att vara försvarbart av någon regering. Men nej, populismen vet inga gränser och samhällsekonomi har aldrig varit av intresse för valfläskhärsknapolitiker.

Under morgonen har furtiotalet anställda från R3-plutonen (räddning, röjning, reparation 23:e flygbaskompaniet, i en nästan två kilometer lång karavan av krigsmateriel varit på march mot området mellan sala och fagersta.

På sätt och vis hoppas jag att Romson, Fridolin och deras anhängare skäms över denna gest av med mänsklighet och ansvarstagande, det bör dom göra om dom inte är vidriga och lögnaktiva inkoncekventa människor. Det kommer dock inte inträffa, så insiktsfulla är inte den sortens människor.

Jag hoppas däremot att alla drabbade ges det stöd dom behöver av sämhället och jag kräver att alla dom som arbetar med släckningen, profetionellt så väl som ideellt får det erkännande som dom förtjänar. Jag är dock tveksam till att även det skulle inträffa. Det är inte den sortens samhälle några verkar sträva efter längre.

varför är inte Fridolin eller Romson och skapar fred genom dialog, tvivlar ni på er övertygelse?

 

Borde ni verkligen svika era sympatisörer och väljare?

 

Har ni inget intresse av att bespara en demokrati från att förstöras av totalitära krafter?

 

Hur många ska behöva dö innan det är dags för er att börja snacka bort krigen och totalitarismen?

Där ju inte direkt få länder som behöver få ett besök av Miljöpartiets fredssnackare heller....

... för att nämna några länder som Miljöpartiet skulle kunna rädda, om dom bara ville. Miljöpartiet vet ju ändå sedan länge vad som krävs för att skapa fred i dessa typer av konfliktområden. Så vad är det som hidrar er egentligen... vadan denna handlingsförlamning. Det är ju bara att snacka bort eländet, det har ni ju hävdat i decenier....

 

Är ni över huvudtaget intreserade av att skapa utvecka och bevara fred i länder....

att borgarna inte är det är jag fine med, kärnan i deras politik är ändå att skita i allt.