Amaranth

She put him out like the burnin' end of a midnight cigarette. She broke his heart, he spent his whole life tryin' to forget. We watched him drink his pain away a little at a time. But he never could get drunk enough to get her off his mind.

He put that bottle to his head and pulled the trigger and finally drank away her memory. Life is short, but this time it was bigger. Than the strength he had to get up off his knees. We found him with his face down in the pillow with a note that said, 'I'll love her till I die.' And when we buried him beneath the willow the angels sang a whiskey lullaby

Some people... some people like cupcakes exclusively, while myself, I say there is naught nor ought there be nothing so exalted on the face of gods grey earth as that prince of foods... the muffin!

ibland undrar jag om jag någonsin kommer att kunna vara bland folk utan att komma tillbaka innanför dörren till mitt rum med ångestens kvävning för länge sedan utom kontroll. Jag kommer aldrig att lära mig. Det är verkligen omöjligt att inse att jag aldrig kommer att kunna må bra nära andra. Det spelar ingen roll hur mycket jag vill. Det är omöjligt.

Om jag bara kunde vara inteligent nog att förstå att det enda som finns där är skadligt. Varför är jag så dum att jag inte ens kan sluta göra fel mot mig själv. Att jag inte bara slutar göra allt jag kan för att sluta skada mig själv. 

Varit lite tunt med uppdateringar senaste tiden. Men är ju också inte vän med modern teknik. Var ett para glada teletekniker ute idag och nu finns det återigen en hel tråd ut till ön. Jävla fint med internet.

Rätt bra dag ändå. suttit och klurat på bra saker, som hur man får ned en pump i ett utrymme som inte är stort nog att arbeta i.

Hur en bärlina i ett samlingshus ska förstärkas på bästa sätt för att åf huset att sluta lägga sig på sidan, sättningen är än så länge bara hundra millimeter.

... och så rullar det på just nu, när det är soligt, arbeta i båten, när det är regn arbeta under hus... hade kunnat haft det värre.

Ska se om det går att få lite mer liv här. ska för söka se om det kan bli några fräna bilder också. Felet med att arbeta är trotts allt att det inte riktigt går att släpa  på kameran när allt annat bös ska med.

Vår alldeles egen Sturmführer Carl Bildt talade på radion i dag om varför det var viktigt att sända trupp till ännu en konfliktfylld sandlåda. Det är väll jättebra med demokratiseringsvågen som drar fram genom stater, det är inte heller fel att slå ned grupper som med våld försöker hindra detta.

Men jag vet inte vilket perspektiv politikerna och allmänheten har i väst, egentligen, jag tror att det finns djupa skäl till att en del stater inte är demokratiska än. Jag är av tron att det inte går att störta en totalitär ledning och sedan förvänta sig att fungerande demokrati ska kunna existera dagen/ året/ decenniet efter, verkligen inte.

Det räcker med att se på vår egen historia, det har tagit många hundra år att skapa de demokratiska förvaltningar och den stabiliteten som finns i många europeiska länder. Se bara på hur det går för staterna i forna östblocket, visst det pågår "demokratiska" val, men mord på politiker, politiska fångar, korruption etc är mer realitet än undantag. Går ju också att ifrågasätta det demokratiska i att det i Storbritannien inte är lagligt att genomföra manifestationer i kvarteren runt parlamentet. För att inte tala om det geopolitiska strider som fortfarande pågår.

Jag tror på militär och civil närvaro i Mali och andra länder det gör jag, men i form av bistånd till civilbefolkning, aktivt säkerhetsstöd och rådgivning för förvaltningarnas uppbyggnad.

Men det är en naturlig följd att politikerna letar efter ett nytt krig nu när vi ska ut ur Afghanistan. Precis som storleken på Afghanistaninsatsen var en följd av att det lugnade ned sig i Kosovo.

Du heter: Anonym

Beroende av: filofax, havet, musik, hösten, foto, listan kan göras lång.

Är du bortskämd: Nej. Jag har blivit uppfostrad enligt devisen att man inte får något om man inte arbetar för det. Jag skäms faktiskt lite när jag får något av någon annan.

Har du pussat någon idag: Nej.

Vad får du oftast komplimanger för: klädval underligt nog.

Hur svarar du i mobilen: mitt namn

Har du bra vänner och äkta vänskap: Nej inget utav det, de är ett mörkt hål i mitt liv, kunde bara önska att det fanns något där.

Vad saknar du: höstkylan.

Är du romantisk: jag tror jag försöker. Men gör alltid fel ändå. tur att jag inte har någin att utsätta för försöken.

När brukar du oftast gå och lägga dig: försöker lägga mig före midnatt.

Har du någon gång gråtit dig till sömns: ooja det är mer regel än undantag.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Nej, nog för att jag kan vara ytlig men inte till den graden.

Vad tror folk om dig: Har verkligen ingen aning, men det är troligtvis inte något positivt.

Vad skulle du göra om du vore tjej för en dag: Älska mitt liv, njuta av varenda minut.

Är du nöjd med ditt liv: Inte direkt, jag har inte lyckats förverkliga några av mina drömmar.

Är du blyg: Egentligen inte men uppfattas nog som extremt blyg. Det där med att prata med andra är inte riktigt min grej.

Vad är det värsta du vet: Folk som saknar insikt, sveriges riksdagsledamöter och samtliga journalister, ni anar nog vart det barkar.

Vem ringer du när du är ledsen: har ingen att ringa, gräver ned mig bland täcken och kuddar istället. Eler psykiatrin om det är riktiggt alvarligt..

Vad skulle du göra om du vann en miljon: Lilla tråkiga jag skulle köpa en alldeles egen lägenhet.

Jag kommer aldrig att bli den jag är. Jag kommer aldrig att kunna visa vad jag tycker om. Jag kommer aldrig kunna säga vad jag vill ha sagt. Jag kommer aldrig att lyckas med någonting. Borde det ens göra mig ledsen. Borde jag inte bara acceptera livet för vad det är. Det enda som är säkert är att ingenting någonsin kommer att bli som jag vill. Det finns, trotts allt, inte något som korrelerar i min självbild och min fysiska kropp, det kommer det aldrig att göra. För den här verkligheten är en vidrig plats som ingen kan vilja leva i frivilligt. Men varför må dåligt över något sånt. Varför må dåligt över något som ligger långt bortom ens kontroll. Det är bara patetiskt.

Vaaad går det ut på egentligen att leva livet och huuur blir det till något glädjande. Livet går liksom ut på att arbeta skaffa en avkomma och dö. Känns inte så roligt någonting utav det, speciellt inte när inget utav det verkar vara möjligt.

Eller så är det kanske bara en myt allting. Det kansk helt enkelt är så att lycka inte finns att det bara är en chimär som människor blåser upp för att verka speciella och lite bättre än vi som inte fattar bättre. Vad vet jag.

Fan jag hatar verkligen att leva.

I höstas höjde Trafikverket trafikavgiften som alla svenska tågoperatörer betalar för att bedriva trafik. Det planeras att man även kommer göra det under 2014. Det resulterade som med alla höjningar av grundavgifter att operatörerna tvingades höja biljettpriserna i vissa fall med upp till fyrtio procent.

Men politikerna tycker inte att det är tillräckligt utan vill utreda möjligheten att ta ut trängselskatt i järnvägsnätet. Ja det är uppenbart att det inte kostar tillräckligt mycket än att ta det "miljömässigt bästa alternativet" tåget för långa resor i landet.

Utredarna ska också ta ställning till huruvida en införsel av vägavgift på hela riksvägnätet är en bra ide eller inte.. Kan dom inte bara ge alla reseförbud med fordon om det nu är det dom är ute efter. vi har ju fötter, det fungerade bra i rätt många tusen år..

Jag föraktar verkligen politiker. Jag vet att det inte är politiskt korrekt att höja skatterna men för i helvette saknas det pengar så är det väll ändå det bästa man kan göra. Särskilt när det gäll infrastruktur.

Känner att jag borde flytta till skottland om dom blir självständiga nästa år. Då slipper åtminstone den här jävla sandlådan. Fan va trött jag blir.

Om man lever hela sitt liv i sorg ständigt sökandes efter en gnutta själslig lycka men sedan finner sig liggande inför döden efter hela livets prövning. Hur kan man då glädjas över att man så länge hållit sig vid liv med hjälp av lögner istället för att för länge sedan förpassat livet till återvinningscentralen.

Jag finner det svårt. Omöjligt ärligt talat. Man vill ju ändå dö med en känsla av att man gjort något bra av livet och för det allra mesta gillat det. Eller? Jag vill nog det iaf.

Vid halv tre i slutade jag försöka sova och tog en dusch istället plus shaved my legs fett mycket mer bra än att försöka sova iaf.

Hatar sommar det är så äckligt, varmt, kletigt och kvavt och bara blä hela tiden. Men ska åka två veckor till lofoten i Juli så då blir det väll bättre, jättebra nog faktiskt.

För att inte tala om att jag slipper se alla som flashar sina fina kroppar över allt.

Det borde aldrig vara mer än typ tio grader. Femton kanske ibland. Vad lycklig jag kunde vara om jag kunde bo på en plats där det var så, och ändå var barmark iaf några månader.

Eller typ bara dö, vad bra det skulle vara, bara slippa allt i den här verkligheten.

God natt