Att vara något man inte är.

 
... eller att ha som enda sysselsättning att gå på föreläsningar i kurser man inte tillåts gå...
 

Ibland inträffar det, tillfället.

 
 

Tåg.

 

första snön :)


Ca ett år gammal bild.

Kvarteret Bajonetten.

 

Boxes.

 

Nolltre.

 

Natten var bra tills regnet kom.

 

Slipping away

 

Svartensgatan.

 

Söder...

 

Trollen i verkligheten.

Jag blir både förvånad och lite frustrerad över att varje kille som har en fotofunktion i sin telefon betraktar sig som mångårig fotograf och varje tjej som någon gång besökt en fotoautomat för att få ett passfoto ser sig som topprankad modell och kräver kontrakt och ersättning om hon befunnit sig inom 100 meter från någon kamera.

Det är ett otyg för alla. Tror att det gått troll i frågan och alla "fotografer" och alla "modeller" skulle behöva kalhugga våra skogar om det skulle skrivas kontrakt varje minut på dagen. Jag tror dessutom att kontrakten knappast är till någon större nytta annat än vid riktigt seriösa fotograferingar där det faktiskt finns kommersiella intressen. De som vill ställa till oreda och skada gör det helt oavsett frågan om kontrakt eller ej. men jag kan ju ha helt fel.

Givetvis visar jag inte bilder som  uppfattas som personliga, vilket innebär att jag inte lägger personbilder på vare sig den ena eller andra siten som är öppen för andra.

Jag vill dock kunna fortsätta att ha kameran i fickan och ta bilder tillsammans med den/de som jag råkat gjort något med. Arrangerade bilder skulle jag ändå bara göra med de som jag känner och där vi litar på varandra. Vänskapen är vårt bästa kontrakt. Man måste ändå känna modellen för att få bra stämning i bilden.

Jag vet inte om jag är naiv eller bakom flötet?

Men fel har jag i vilket fall som helst.

Lördag.

 

Narvik by night.

Midnatssol har sina sidor
 

Midsommarförberedelser.

 
 

Blandsaft.

 
 
Man måste njuta lite ibland. Har ett evighetsprojekt framför mig i att räta upp ett hus som börjat kolapsa då det har byggts av glada amatörer. Förstår inte varför inte en del saker kan lämnas över till människor som i alla fall har någon aning om vad dom håler på med.

Fyra dagar, fyra bilder.

 

Skulle gör vad som helst.

Allt är som vanligt.

Borde verkligen ge upp den där drömmen om att lära mig fotografera människor. Borde verkligen det. Jag kommer ändå aldrig att kunna lära mig att vara tillräckligt bra på att göra det för att ens få testa. Aldrig social nog för att få någon att vilja vara i min närhet. Det är en omöjlighet men jag är för dum i huvudet för att förstå.

Men det är ok. Varför vara ledsen över drömmar som ändå inte går att förverkliga. finns det något mer korkat än att själv skapa problem att sörja. Skulle inte tro det. Men det finns säkert en mening med att jag aldrig kommer få lära mig fota modeller. Precis som det finns en mening med att jag aldrig kommer att kunna prata med dom i någon form av social interaktion. Kommer aldrig att bli någon fotograf.

Men som tur är så gäller det ju inte bara fotografin, utan allt annat som jag min skapande själv skulle tyckt om att testa. De mesta utöver det också i livet faktiskt. Men det är ok är det omöjligt så är det.

Det är en omöjlig dröm jag har.