Gamla teorier och nya problem

Det är lite roande att sitta och läsa om alla dessa stereotypkrig, som tintin och allt annat mög och sen tillämpa sociologiska teorier på detta. Som till exempel Parsons strukturfunktionalism. Om man ser det hela från hans AGILsystem så håller vi nu på att jävlas med L:et som står för Latency/Latent Pattern Maintenance, som på svenska skulle kunna översättas till "bevarande av grupp, samhälls- och kulturmönster" Det vi gör nu är att försöka radera historia, vi försöker glömma att den mörkhyade dockan i tomteverkstan var just den nedlåtande syn på mörkhyade i USA under 1900-talet första hälft, istället för att använda oss av ett reflexivt tänkande och försöka blicka framåt så försöker vi sopa undan vår felsteg, gömma dom under mattan. Men vad är det egentligen som vi lär oss av om det inte är vår historia. Hur ska någon kunna veta att ett mistag inte ska ögras igen om det inte finns något som säger att det redn gjorts en gång med en viss följd.

Jag har växt upp med tintin, tomteverkstan och allt vad det är och inte går jag omkring och tror att alla mörkhyade har rastaflätor med rosetter längst ut är kolsvarta och har läppar som täcker halva ansiktet? Tror inte heller att alla judar dansar kosakdans men finns sälert dom som gör. Varför skulle dagens barn tro det? Så bevara kulturmönster, ha kvar tomteverkstan som den är, men lägga kanske lite krut på att berätta för barn att det är just gamla nidbilder, karikatyrer av hur man såg på människor förut? Karikatyrer kommer ALLTID att finnas, det behövs inte ens karikatyrer för att människor ska ta illa upp för vad andra uttryckt. Nu tycker jag inte om att referera till Parsons, men här hittade jag väll undantaget.