Amaranth

Det enda som är värre än att försöka komma in på ett universitetsprogram är att försöka hitta en lägenhet. störst fel ligger egentligen hos mig själv. Jag har allt för snäva intressen. Sjöbefälsutbildningar finns det två, krishantering ett flertal, men bara en med "rätt" inriktning, och den är i stockholm, landets mest omöjliga stad.

Jag har vuxit upp där, levt större delen av mitt liv i och kring den stan, och jag hatar den. Stockholms stora problem är kanske inte storleken, det är innehållet. oerhört många är dom som växer upp ute i landet med en vilja att flytta dit.

Klandrar dom inte, dom vet inte hur mycket dom borde uppskatta enkelheten dom kommer ifrån. En stad blir inte bättre för att man kan räkna butiker i samma kedja i tiotal, resturanger och kaffeer i hundratal. Det blir faktiskt inte bättre, det blir skäl för frustration. För att inte tala om hur trevliga stockholmare är mot varandra, och hur hatade dom är av alla som inte kommer därifrån.

Jag skämms över att ha vuxit upp där. Men sammtidigt kan jag inte annat än fashineras av trångsyntheten, okunskapen och det rena förakt som finns i andra städer när  man nämner att man vuxit upp där. Det har alltid varit ett av skälen till att jag velat få ett arbete där det inte spelar någon roll vart i landet eller världen för den delen som man bor.

Wishes are for children.