I håligheten där mitt hjärta en gång fanns känner man fortfarande efterskalvet av vad de kallar kärlek. Från taket till mitt sönderbombade kastell hissas det totala nederlagets nattsvarta banér.
Allting är förlorat hör jag kommunikéerna ekande skrika mellan rummets väggar. Jag kan inte annat än med trofast och fullständig lojalitet hänge mig åt utrotandet av allt som en gång var gott.
Trodde fienden stod utanför murarna, men den fanns här hela tiden. På andra sidan spegelbilden. Där är nu den förtvivlade frontlinjen, och nyheterna, dem är inget annat än olycksbådande.
Kärleken segrade. Döende ligger jag bland en gång stora män kvar på tapperhetens och undergångens fält.
För vi gick i strid och du var vårt pris. Knäppte med ett finger och såg oss falla i led efter led. Vår fiende var oss övermäktig.
Allting är förlorat hör jag kommunikéerna ekande skrika mellan rummets väggar. Jag kan inte annat än med trofast och fullständig lojalitet hänge mig åt utrotandet av allt som en gång var gott.
Trodde fienden stod utanför murarna, men den fanns här hela tiden. På andra sidan spegelbilden. Där är nu den förtvivlade frontlinjen, och nyheterna, dem är inget annat än olycksbådande.
Kärleken segrade. Döende ligger jag bland en gång stora män kvar på tapperhetens och undergångens fält.
För vi gick i strid och du var vårt pris. Knäppte med ett finger och såg oss falla i led efter led. Vår fiende var oss övermäktig.
... The rain fell slow, down on all the roofs of uncertainty. And did you know, I never thought that you'd lose the light in your eyes. But I was wrong...