Struken, struken, reserv, reserv, reserv, ja det är resultatet av den senaste högskoleansökan. Men det var väll egentligen ingenting förvånande att det skulle bli så. Rätt väntat faktiskt.
Vad jag ska göra i höst är fortfarande hemskt oklart.
Hatar det här så innerligt. Jag vill bara ha ett hem. En sysselsättning. Jag vet att det är alldeles för mycket begärt av livet men ingenting annat har egentligen någon betydelse, mer än som ångesttroll i de djupa uråldriga mörka skogarna.
Det skulle ha varit bra om jag hade lyckats få betyg i något de senaste året. Det skulle ha varit bra om den utbildningen var i närheten av en sån jag vill gå. En där det är kunskapen som räknas och inte hur många ord man kan skriva i en uppsats.
Det enda som är säkert är att det aldrig kommer bli något bra av det här. Det kommer i alla fall inte bli som jag vill.
Vad jag ska göra i höst är fortfarande hemskt oklart.
Hatar det här så innerligt. Jag vill bara ha ett hem. En sysselsättning. Jag vet att det är alldeles för mycket begärt av livet men ingenting annat har egentligen någon betydelse, mer än som ångesttroll i de djupa uråldriga mörka skogarna.
Det skulle ha varit bra om jag hade lyckats få betyg i något de senaste året. Det skulle ha varit bra om den utbildningen var i närheten av en sån jag vill gå. En där det är kunskapen som räknas och inte hur många ord man kan skriva i en uppsats.
Det enda som är säkert är att det aldrig kommer bli något bra av det här. Det kommer i alla fall inte bli som jag vill.