Kvicksilvret har under morgonen krupit oroande nära tjugo grader. Halvnakna flickor pryder alla stadens horisontella ytor. Sommaren har kommit till staden. Någonstans önskar jag att det kunde finnas någonting som var bra med det. Men med den överdrivna värmen kommer inget bra.
Man ska vara sig själv, det är det bästa man kan göra. Jag mår dåligt av att vara mig själv, så oerhört dåligt. Det har fått mig att aktivt vilja ta mitt liv ett tiotal gånger på nästan lika många år. Tre år, det är den sammanlagda tiden jag suttit på sluten avdelning, för att jag varit mig själv. Men man ska vara sig själv. Det är det bästa man kan göra.
Måste hitta något att göra. Måste hitta någon form av inspiration till att fotografera. Det kanske kommer något någon gång. Eller så får jag väll hitta något bättre intresse helt enkelt. Vad nu det skulle vara. Det är svårt att vara tvungen att säga att man inte gör något trotts arbetslöshet. Men det är väll en del av livet. Något att tycka om och vara stolt över. Vem försöker jag lura. Det finns inget i det här livet att tycka om.