Lördagsångest.

Här har ni riktlinjer för hur man i ett av rikets län bedömmer suicidrisk

"Kända riskfaktorer :
tidigare suicidförsök
psykisk sjukdom (depression,psykos,ångestsjukdom,instabil utagerande personlighet)
krisreaktion
manligt kön
social stress
ensamhetsproblematik
beroendeproblematik
visad destruktivitet
kronisk smärta,äldre patient"

Med tanke på den oerhört höga självmordsfrekvensen som finns bland transsexuella som inte får vård så vill jag påstå att något saknas. Vågar påstå att faktorn könsdysfori påverkar i långt högre utsträckning än "manligt kön".

Efter att ha försökt få hjälp med mina självmordstankar i snart tio år år och bara fått det bortviftat så har jag nog hittat den bristande länken. Det kan nog rädda liv, om psykiatrin tog HBTQ-patienter på allvar.... om psykiatrin tog några av sina patienter på allvar.

Fått tag i en vettig läkare, som var nyanställd. Men vad hjälper det när ingen annan vill lyfta ett finger. Inte träffat en enda vettig psykolog sedan jag blev utslängd från utedningsteamet i huddinge.

Jag har inte råd med att ge upp på vården. Ångesten och tvångstankarna om självmord sitter i. Antingen så är jag fullständigt frisk och bara slösar deras resurser, eller så är jag så väldigt sjuk att de inte kan hjälpa mig....

Ger jag upp vården så kommer allt haverera, redan nu kan jag inte studera i mitt skick.

Däremot skriver psykiatrin mer än gärna ut narkotika till en.