Spenderat några timmar av dagen med att ge bort vatten till tiggare. kändes humant på någotvis. Uppskattat var det i alla fall. Ändå slår det mig att en tillsynes god handling inte kan ge några goda tankar.
Men att ge bort vatten var i alla fall bättre än att försöka ge bort blommor. Vatten tackade ingen nej till.
Men att ge bort vatten var i alla fall bättre än att försöka ge bort blommor. Vatten tackade ingen nej till.
Börjat med anteckningsbok för att över huvud taget få någonting gjort. Nog för att det känns bra att stryka över även de mest basala av saker.... men känns ju rätt värdelöst att inte kunna komma ihåg saker på något annat sätt.
Gårdagkvällen spenderade jag med att försöka träffa folk på krogen, försök två på kort tid. Rikskasst är ett för bra omdömme för hur det gick. Men det betyder bara att alting är som vanligt och det kan väll också vara bra.
Ty den dagen gryr då allting återstår, en singularitet där inget är igår, allt det som kan hända det händer på en gång, vi lever nu på alla vis och lyckan är ett tvång, när vi står vid evighetens avgrund och sjunger samma sång.