Amaranth

Jag har hunnit bli ett par år. Men drömmer fortfarande samma sak som den där vilsna femtonåringen, min största längtan är densamma, att träffa någon att älska. Jag har aldrig kysst någon och ibland längtar jag så mycket efter någon att det gör ont över allt.

Jag drömmer om att hålla någon i handen, någon att få sms av som det bara står något litet litet ord men som ändå gör hela min dag, att stå i ett gathörn och pussas, att ligga i sängen och kramas bort en dag när regnet öser ner utanför, någon som det är självklart att prata med när en inte riktigt känner sig på topp.

Jag drömmer om att känna värmen från någon annans kropp när jag lägger mig i sängen på kvällen. Drömmer om att någon ska ligga där när jag vaknar. Att kundden jag kramar är någon.

Många kväller sluter jag ögonen, trycker mig mot väggen och drömmer. Fantiserar om att någon annan ligger i sängen med mig, att vi småpratar lite innan vi somnar. Fantiserar fram situationer som vi upplevt tillsammans och ska komma att uppleva.

Och ibland, då känner jag nästan värmen, känner nästan andetagen och jag blundar lite extra hårt och tänker att en dag - då ligger jag här och fantiserar inte. Då finns där inte någon kall vägg. Då sker allting på riktigt.