På tåget tidigare idag. Såg jag en tämligen söt tjej som stod en dörr bort från mig. Tänkte inte mer på de utan fasade ut mig själv och tänkte mig bort. Ostört tills jag i ögonvrån ser att någon tittar på mig. Hon.
Så jag tittar tillbaka, rör inte en min. hon sänker sin blick och jag tittar bort. Efter en liten stund känner jag den där blicken borra sig djupare in i sidan av mitt ansikte. Tittar. Hon ler. Jag ler tillbaka.
Tittar bort, tänker att hon är väl glad för något. Tittar på henne igen våra blickar låses för ett par sekunder i varann. Hon ler. Jag fnissar till och ler mot henne, sen går jag av. Jag fattar ingenting. Pucko.
Det är något vacker i de där sekundrelationerna som ibland upstår med en helt främmande människa som en inte vet någonting om. Men som just där för stunden väcker en känsla av att vi nog känner varandra väl.
Försöker ta tillvara på dem. På sätt och vis är det ändå ganska fint. Och skapar oväntat goda känslor. Det lilla goda måste tas tillvara annars tror jag inte att det går att bli helt långlivad.
Så jag tittar tillbaka, rör inte en min. hon sänker sin blick och jag tittar bort. Efter en liten stund känner jag den där blicken borra sig djupare in i sidan av mitt ansikte. Tittar. Hon ler. Jag ler tillbaka.
Tittar bort, tänker att hon är väl glad för något. Tittar på henne igen våra blickar låses för ett par sekunder i varann. Hon ler. Jag fnissar till och ler mot henne, sen går jag av. Jag fattar ingenting. Pucko.
Det är något vacker i de där sekundrelationerna som ibland upstår med en helt främmande människa som en inte vet någonting om. Men som just där för stunden väcker en känsla av att vi nog känner varandra väl.
Försöker ta tillvara på dem. På sätt och vis är det ändå ganska fint. Och skapar oväntat goda känslor. Det lilla goda måste tas tillvara annars tror jag inte att det går att bli helt långlivad.